Lottapodden | Svenska Lottakåren
Hoppa till huvudinnehåll

Lottapodden

Samtal om fred och demokrati med fokus på kvinnors delaktighet med personer som på olika sätt arbetar för att skapa ett säkrare och tryggare samhälle. Varannan vecka kan du lyssna på ett nytt avsnitt, vart du vill, när du vill.

Prenumerera på Lottapodden i Apple Podcast, Podbean eller Spotify så missar du inte ett avsnitt.

78 - Bjud inte på för mycket

Jan KinnanderHur säkerhetsmedveten är du när du delar information på sociala medier? Must lanserade en kampanj i våras för att ytterligare öka säkerhetsmedvetenheten inom Försvarsmakten. Inte för att den är för låg men för att skapa förståelse för de säkerhetsåtgärder som måste göras utifrån det omvärldsläge vi har idag. Jan Kinnander, chef för säkerhetskontoret Must, berättar om vikten av att vi ska kunna ha ett öppet samhälle där vi dela information, men det kampanjen vill göra är att skapa förståelse för att vi ska tänka efter före. Digitaliseringen skapar möjligheter både för oss och motståndaren. Med hjälp av kampanjen får du förståelse och kunskap så du inte bjuder på för mycket. 

Lästips:

77 - Sexuellt våld är en säkerhetspolitisk fråga

Marika GriehselMarika Griehsel är frilansjournalist som under åren har bevakat många krig och konflikter. Ett mönster hon sett är det sexuella våld som framförallt flickor och kvinnor utsätts för som en taktik för att slå sönder ett samhälle. Det är inget nytt fenomen utan har pågått i många många år men det var först när Margot Wallström utsågs till FN:s generalsekreterares särskilda representant i frågor som rör konfliktrelaterat sexuellt våld och initierade resolution 1960 som sexuellt våld kom att ses som en säkerhetspolitisk fråga. Marika berättar om möten med utsatta kvinnor och trycker på hur viktigt Dr. Mukwege och hans personals arbete med att samla in vittnesmålen är för att förövarna ska kunna ställas till svars. Men att använda sex som maktmedel är något som även svenska journalister och människorättsaktivister, främst kvinnor, utsätts för. Det är en utveckling som hotar vår demokrati.

Lästips:

76 - Medborgarskap och engagemang i en ny tid

Lovisa VildöDet finns en myt om att vi svenskar engagerar oss allt mindre. Inte alls menar Lovisa Vildö, Kairos Future, engagemanget har bara ändrat form. Idag vill vi engagera oss utifrån våra egna förutsättningar och när vi själv har tid. Det förändrade sättet att engagera sig har också en koppling till hur vi ser på samhällskontraktet, det vill säga hur vi tycker att samhället ska styras och vad vi som medborgare har för rättigheter och skyldigheter. 

Lästips:

75 - Ett medlemskap ger mer än vad du tror

Camilla ErikssonCamilla Eriksson växte upp med en mamma som var lotta och hade sett hur mycket hon uppskattade sitt engagemang. Det tog ett tag efter hon blev medlem innan Camilla bestämde sig för hur hon ville engagera sig men hon valde till slut att utbilda sig till stabsassistent och teckna avtal med Hemvärnet. Det ena ledde till det andra och Camilla jobbade ett tag som soldat i Försvarsmakten baserat på sina lottameriter. Idag forskar hon på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.

Lästips:

74 - Sveriges tryggaste kommun

Sofie Ahlholm, Trygg i Norrtälje kommunNorrtälje kommun har som mål att bli Sveriges tryggaste när det gäller den social hållbarheten. Sofie Ahlholm jobbar på Trygg i Norrtälje kommun, en avdelning på kommunstyrelsekontoret som samordnar, leder och utvecklar trygghetsarbetet mellan Norrtälje kommun och deras samarbetspartners. Arbetet utgår från vad invånarna upplever som otryggt eftersom erarenhet har visat att oberoende mätningar inte alltid visar rätt. Framgångsfaktorer i arbetet har varit att arbeta tillsammans med olika aktörer och se hur ett problem kan lösas. Det är långsiktiga processer som tar tid men som också har gett tydliga resultat.

Lästips:

73 - Förtroendeskapande kommunikation via LinkedIn

Andreas ZehlanderAndreas Zehlander är polisen som av en slump började använda LinkedIn. Motivationen var att bjuda in nyanlända att träna med den idrottsförening han var engagerad i. Det gick inte alls. Andreas fortsatte använda plattformen och började berätta om sitt yrkesliv och intresset för hans berättelse växte snabbt. Genom kontot har Andreas knutit kontakter världen över men även med kollegor och ser det som värdefullt att kunna vara med och bidra till att stärka Polisens varumärke. Nyckeln till framgången kan mycket väl vara att Andreas väljer att kommunicera utifrån händelser som skapar glädje hos honom själv.

Lästips:

72 - Konsten att utveckla ett tryggt bostadsområde

Pernilla Hallberg2002 bestämde sig ett antal fastighetsägare på centrala Hisingen att börja samarbeta för att skapa förändring i en stadsdel med dåligt rykte och låg självbild. Pernilla Hallberg är verksamhetsledare för den föreningen som skapades av fastighetsägarna och hon berättar om hur man jobbar för att få människor som bor i området att vilja stanna kvar. Utifrån en trygghetsenkät bestämde sig fastighetsägarna tillsammans med olika samarbetspartner för vilka projekt som skulle drivas. Arbetet har gett resultat och idag är centrala Hisingen en av de mest attraktiva områdena att leva i.

Lästips:

71 - När brott blir vardag

Daniel Vesterhav, fotograf Lieselotte van der MeijsBRÅ publicerade i början av året en intervjustudie av 21 killar som själva har erfarenhet av kriminella miljöer eller skjutvapenvåld. Daniel Vesterhav berättar om det som killarna delade med sig av om en uppväxt där brott är vardag och kompisgänget växer in i kriminaliteten tillsammans. Våldet blir ett sätt att befästa sin makt och det individuella skrämselkapitalet viktigt. De intervjuade killarna berättade också om alternativ till skjutningarna, där en väg är att hoppa av - medan de ännu har livet i behåll.

Lästips:

70 - Samverkan mot radikalisering

Jonas Trolle, CVEJonas Trolle är chef för Center mot våldsbejakande extremism, CVE, vars uppgift är att arbeta för att motverka den typen av brott. Våldsbejakande extremism handlar om att människor på odemokratiska sätt vill ta makten eller få inflytande över en samhällsordning, det vill säga att man vill skapa en annan samhällsordning som inte bygger på de demokratiska principer vi har och man vill använda våld för att nå det målet. Centret jobbar tillsammans med andra myndigheter och civilsamhället för att säkerställa att de personer som möter individer som är eller är på väg att bli radikaliserade känner igen signalerna.

Lästips:

69 - Sambandet mellan ojämställdhet och politiskt våld

Erika ForsbergErika Forsberg forskar om länken mellan jämställdhet och politiskt våld vid institutionen för freds- och konfliktforskning vid Uppsala universitet. Forskning har under de senaste 15 åren visat att det finns ett starkt samband mellan ojämställdhet och politiskt våld. Länder som är mer ojämställda är mer konfliktbenägna, har mer inbördeskrig och dispyter med grannländer. De begår också mer brott av de mänskliga rättigheterna mot den egna befolkningen. Men är lösningen så enkelt som att se till att det finns hälften kvinnor, hälften män närvarande vid fredsförhandlingarna? Och är män mer våldsamma än kvinnor?

Lästips:

Sidor