Det här betyder Nato-medlemskapet för Sverige

Hur kommer gemene man märka att vi gått med i Nato?

Från första dagen till den andra kommer vi inte märka så stor skillnad. För de som inte arbetar med frågorna är det nog främst en identitetsfråga. Sveriges befolkning har blivit lärd att vi varit alliansfria i 200 år och nu ingår vi i en allians. Här hemma kommer de som arbetar med säkerhetsfrågor på myndigheter och i näringslivet behöva fundera mer på vad medlemskapet innebär, exempelvis om man behöver uppfylla olika standarder för att hantera information. Ett annat exempel är att skolans litteratur i samhällskunskapsämnena kommer uppdateras.  

De som märker den största skillnaden är de som arbetar med frågor kopplade till utrikes-, säkerhet- och försvarspolitik.  Att vi är medlem i allians påverkar de flesta sådana frågor. I en allians behöver man hela tiden beakta vad ens alliansmedlemmar tycker och ofta kompromissa med dem. Nato är lite som ett beväpnat EU. I Natos högkvarter kommer Sveriges Nato-integration intensifieras och Sverige kommer ha en röst i alliansens alla organ, inklusive de som hanterar kärnvapenfrågor. 

Kommer vi se fler utländska soldater på gator och torg?

Sverige har samarbetat nära med Nato sedan nittiotalet och vi har deltagit i samtliga Natoledda insatser sedan dess. På så sätt har vi redan integrerat oss med Nato. Vi har också sedan tidigare regelbundet utländska soldater och officerare på besök här i Sverige. I och med det försämrade säkerhetspolitiska läget kan det innebära fler övningar och därmed fler utländska soldater, främst kring militära anläggningar och på viktigare militärstrategiska platser. Ett värt avtal att titta närmare på är det så kallade DCA-avtalet med USA som nyligen slöts. 

Kommer det finnas fler militära fartyg i Östersjön och runt vår kust?

Det pågår redan många övningar som har utländsk personal runtom i landet. Ett exempel är i Göteborgsområdet. Göteborg är ju Skandinaviens största hamn och här skeppas mycket av vår export och import. Här blir det viktigt med en ökad övervakning. Sedan är ju det säkerhetspolitiska läget sådant att det är viktigt för Natos olika enheter att visa upp sig och signalera alliansens styrka, såsom i våra flottor. När det brittiska hangarfartyget HMS Queen Elizabeth besökte Göteborg i höstas var det en viktig signal om alliansens sammanhållning. 

Ska våra värnpliktiga behöva kriga i annat land till exempel i någon av de baltiska staterna?

Artikel 5 inom Natofördraget innebär att alla inom alliansen ska hjälpa varandra om något medlemsland blir angripet (notera att Ukraina inte är medlem). Det är grundidén med Nato ”en för alla, alla för en”. Det är regeringen som beslutar hur vi ska bistå en annan allierad nation. I en militär kris skulle i första hand Försvarsmaktens anställda personal vara aktuell. I en längre konfrontation är det inte omöjligt att pliktpersonal skulle kunna kallas in. Formerna för det är dock inte klara och regering och riksdag diskuterar det. 

Kan det bli aktuellt med kärnvapen på svenskt territorium?

Nej, inte i nuläget. För det första har inte Nato några kärnvapen. USA, Storbritannien och Frankrike har kärnvapen. Alliansens policy är att så länge motståndare har kärnvapen, läs Ryssland, kommer också Nato att ha kärnvapen. Eftersom vi vet att Ryssland har kärnvapen och också placerat kärnvapen i Belarus, blir det viktigt för Nato att också kunna visa på att vi kan utstå eventuella ryska utpressningsförsök, ytterst genom att kunna möta ett kärnvapenhot med samma medel. Den tråkiga verkligheten är också att om vi inte hade kärnvapen skulle vi sannolikt behöva betydligt fler konventionella förband. För Sverige är det inte aktuellt att utveckla egna kärnvapen eller i fredstid ha andra länders kärnvapen placerade på svensk mark – det finns i nuläget ingen logisk anledning till det.

Har du något råd till Svenska Lottakåren och de frivilliga försvarsorganisationerna nu när Sverige är med i Nato?

Varje land i Nato behöver sitt eget försvar. I grunden gäller att man först hjälper sig själv, sedan andra (se Natos artikel 3). Svenska Lottakåren liksom alla frivilliga försvarsorganisationer gör ett utomordentligt viktigt arbete. Ni bidrar varje dag till vårt lands försvarsvilja, motståndskraft och krigsavhållande förmåga. Ingen är starkare än sin svagaste länk och det är därför viktigt att ni fortsätter med era uppgifter, utbildar och sprider information om totalförsvaret. Och ni som har barn – uppmuntra gärna dem att göra värnplikten. Vi behövs alla för att upprätthålla Sveriges frihet.

Text: Elisabeth Falkemo, Svenska Lottakåren