Samtal om fred och demokrati med fokus på kvinnors delaktighet med personer som på olika sätt arbetar för att skapa ett säkrare och tryggare samhälle. Varannan vecka kan du lyssna på ett nytt avsnitt, vart du vill, när du vill.
Prenumerera på Lottapodden i Apple Podcast, Podbean eller Spotify så missar du inte ett avsnitt.
Charlotte Wagnsson, professor vid Försvarshögskolan, undersökte synen på säkerhet och orsaker till säkerhetshot och lösningar bland allmänheten. När Charlotte tittade på det insamlade materialet visade det sig att det fanns tydliga skillnader mellan hur kvinnor och män ser på frågor kopplade till säkerhet, i allitfrån brottslighet till terrorism och nationell säkerhet. Kvinnor visade sig vara mer benägna att se på säkerhet kopplat till personlig säkerhet medan män kopplade säkerhet mer till nationell säkerhet. Kvinnor är också mer benägna att se strukturella orsaker till kriminalitet, militära hot och terrorism och kvinnor var mer benägna att föreslår förebyggande åtgärder för att lösa säkerhetsproblem.
Robert Egnell, professor och rektor på Försvarshögskolan, breddar vår syn på vad säkerhet är. Traditionellt brukar vi fokuserar på statens säkerhet mot externa militära hot. Men för oss människor är det snarare vardagliga utmaningar vi brottas med och hoten är idag mer komplexa än enbart ett externt militärt hot. Mänsklig säkerhet utgår från människan och inte från staten. Statens säkerhet behövs självklart för att skapa säkerhet för oss individer men perspektivet mänsklig säkerhet hjälper oss komma ihåg att staten finns till för att skydda individerna och inte tvärtom. 
Innan årets slut har förmodligen 10 000 kvinnor anmält att de blivit misshandlad av en närstående och mellan 15-20 kvinnor kommer att ha mördats av en närstående. Inom Stockholmspolisen identifierade man att våld i nära relationer inte hade samma fokus som annan grov brottslighet som till exempel skjutningar. För att minska våldet, öka tryggheten och lagföra förövare startades Initiativ Gryning. Varg Gyllander berättar bland annat om hur projektet arbetat med normer för att brott i nära relationer ska få samma resurser som annan grov brottslighet. 
Malin Ekbland har som säkerhetschef i Trelleborgs kommun ett brett ansvarsområde, från civilt försvar till brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete. Trots minskande brottsstatistik ökade den upplevda otryggheten bland kommuninvånarna. För två år sedan införde kommunen därför trygghetsvärdar för att försöka vända trenden. Deras uppgift är att öka tryggheten, minska brottsligheten och förebygga oönskade händelser. Alla kommunens förvaltningar bidrar till trygghetsarbetet och med en gemensam lägesbild blir det lätt att peka ut var trygghetsvärdarna behöver göra insatser.
Hur säker är din information på internet? I och med att fler och fler människor världen över kopplar upp sig mot internet, dessutom med flera olika enheter, ökar cyberbrottsligheten lavinartat. Jan Olsson jobbar med cyberbrottslighet på Nationellt it-brottscentrum och berättar om den ökande kriminaliteten på internet. Det är lätt att vara anonym och man kan lura många miljoner människor. Många gånger är det vi som individer som är den svaga länken som går att lura att använda den säkra produkten på ett felaktigt sätt. Det gäller att tänka efter före och med några enkla knep kan du skydda din data. 
Thomas Bull är trygghetsutvecklare i Malmö stad med fokus på hotbrottsfrågor. Malmö stad jobbar systematiskt med trygghet- och säkerhetsfrågor och Thomas uppgift är att stärka kunskapen hos kommunen och dess samarbetspartners så att hatbrottsfrågor ses för de brott de är. Hatbrott innebär att någon angriper en person eller en grupp av människor på grund av deras uppfattade ras, hudfärg, etniska bakgrund, trosbekännelse, sexuella läggning eller könsöverskridande identitet eller uttryck. Thomas arbetar för att hatbrottsfrågorna ska bli synliga i både kommunens dagliga trygghetsarbete men också för att hela rättskedjan ska kunna hantera dem på rätt sätt.
Konteramiral Ewa Skoog Haslum tillträdde som marinchef i januari. Hon känner sig trygg med verksamheten efter 33 års erfarenhet i marinen. Hon är del av en grupp kvinnor som den senaste tiden klivit upp på höga chefsposter inom Försvarsmakten. Ewa är tydlig med att fler kvinnor behövs för att Försvarsmakten ska få tillgång till de bästa ur hela årskullen och uppmanar tjejer att göra värnplikten om de får möjlighet. Med sina många år i Försvarsmakten hoppas hon att hon kan tjäna som förebild för unga tjejers föräldrar i att de kan se en kvinna i deras egen ålder på en hög chefsposition. Framöver väntar den vanliga skarpa verksamheten och övningar men också att sätta en kurs för hur marinen ska utvecklas.
Lottan Freja Vredin ville bli militär. Medan hon väntade på att få mönstra började hon utbildning som frivillig till Hemvärnet. Idag är hon anställd soldat. Freja berättar om mönstringen och värnplikten och varför du som tjej ska göra den.
Lottan Matilda ville göra värnplikten för att få en paus från studierna och utveckla sig själv. Under värnplikten tillbringar man hela dygnet tillsammans med sina kamrater. Man sover i gemensam sovsal och duschar i gemensamt duschrum. Det kan vara väldigt ovant för många. Matilda upplevde inte det som ett problem för alla var väldigt hänsynsfulla och i duschrummet fanns det duschdraperier. Matilda hade läst på i förväg och hade bland annat satt ihop ett kit för att kunna hantera mensen ute i fält när hon var långt från ett badrum.
Elin Johansson bestämde sig redan som väldigt liten för att hon skulle göra värnplikten. Nu ska hon snart mönstra. Det är lite nervöst men hon har förberett sig så mycket hon kan. Erfarenheterna som lotta har också gett henne trygghet i att det militära livet passar henne.