Samtal om fred och demokrati med fokus på kvinnors delaktighet med personer som på olika sätt arbetar för att skapa ett säkrare och tryggare samhälle. Varannan vecka kan du lyssna på ett nytt avsnitt, vart du vill, när du vill.
Prenumerera på Lottapodden i Apple Podcast, Podbean eller Spotify så missar du inte ett avsnitt.
FNs resolution 1325 antogs för 20 år sedan. Utrikesminister Ann Linde berättar om varför det är viktigt att kvinnor är med i fredsprocesser och lyfter ett antal goda exempel. Att kvinnor finns med i fredsprocesserna är viktigt dels för att freden blir hållbarare men också för att frågor som till exempel användandet av sexuellt våld som vapen inte ska glömmas bort. Sverige arbetade systematiskt under sin tid i Säkerhetsrådet 2017-2018 för att lyfta resolutionerna och för utrikesministern är det viktigt att resolutionerna inte bara blir ord på papper utan att det blir verkstad. Det handlar om ledarskap och ansvarsutkrävande för att fler länder ska göra verklighet av resolutionerna. 
Hanna Karpmyr är relativt nybliven lotta men har redan hunnit med mycket och fått kunskaper som gjort att hon växt som person. För Hanna är det viktigt att ha ett engagemang för samhället och själv har hon valt att bli stabsassistent i Stabspoolen. Hanna har under hösten tillsammans med ett gäng kvinnor startat upp Uppsala lottakår igen och ser fram emot att tillsammans med medlemmarna bygga uppverksamheten i kåren. För Hanna är Lottakåren en arena för att träffa fler kvinnor med samma driv och kraft som henne själv och ger en möjlighet att stärka varandra. 
Hur står det till med jämställdheten inom Polisen? Annika Lindroth, polismästare i region Stockholm, berättar hur arbetet med jämställdhet ser ut idag. En internrevision tittade på kulturen inom myndigheten och fann att det finns positiv kultur men även negativ kultur som påverkar beslut och ledning negativt. För en myndighet som är demokratins yttersta försvarare behöver så klart verksamheten ha en kultur som är inkluderande och ser varje individ som en resurs. En del av kulturen handlar om jämställdhet. Något som blir extra viktigt nu när Polisen ska växa med många nya medarbetare. 
Vi kanske aldrig levt under så goda förhållanden som vi gör just nu men samtidigt känner vi att vi är sårbara och det finns många risker i samhället. Då är det extra viktigt att olika aktörer träffas, jämför intryck och ser hur de kan utveckla sina system för att både förebygga och hantera samhällspåfrestningar. Det händer mycket just nu hos många aktörer i det offentliga Sverige eftersom planeringen för civilt försvar är i full gång och under 2020 ska systemet prövas i den största övningen på 30 år, TFÖ 2020. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, är tillsammans med Försvarsmakten ansvarig för att genomföra övningen. Dan Eliasson, GD på MSB, berättar vad han har för förväntningar på TFÖ 2020, men även varför Sverige är värt att försvara. 
1993 kom Indira Stefanovic till Sverige efter att ha flytt kriget i Jugoslavien. Med falskt intyg lyckades hon komma med en av Röda Korsets konvojer ur den belägrade staden Sarajevo. Det var första steget på en lång resa som med 20 minuters marginal gjorde att Sverige blev hennes nya hemland. Indira berättar om hur det var att leva med den ständiga vetskapen om att hon när som helst skulle kunna dö, om mötet med det svenska samhället och hur hon önskar att flyktingar ska tas emot. 
Hur står det egentligen till med ungas engagemang för samhället? Bryr dom sig över huvudtaget? Shade Amao, Fryshuset, har intervjuat deltagare från utbildningsprogrammen Mpower och Peace Leaders och ser att ungas driv för att skapa social förbättring eller förändring i sitt lokalsamhälle är starkt. Unga vill bidra till sitt lokalsamhälle men utifrån det de själv varit med om. Vuxna behöver alltså utgå från de frågor som unga tycker är viktiga för att väcka deras engagemang.
Har du blivit utsatt för en härskarteknik någon gång? De kan vara svåra att identifiera men Anna Ekblom, retorikkonsult på retorikbyrån Snacka Snyggt, reder ut vad en härskarteknik är men framförallt hur du kan bemöta dem. Risken är nämligen att vi anklagar oss själva istället för att se att det var en härskarteknik vi råkade ut för eftersom de kan vara väldigt subtila. Historiskt sett har härskartekniker handlat om något som män använder för att härska över kvinnor, men idag vet vi att härskartekniker - en social manipulationsteknik som används för att tysta och förminska andra - används av både män och kvinnor och oftast omedvetet. Det viktiga är att bemöta härskarteknikerna, att låta härskaren förklara sig.
Hur säkerhetsmedveten är du när du delar information på sociala medier? Must lanserade en kampanj i våras för att ytterligare öka säkerhetsmedvetenheten inom Försvarsmakten. Inte för att den är för låg men för att skapa förståelse för de säkerhetsåtgärder som måste göras utifrån det omvärldsläge vi har idag. Jan Kinnander, chef för säkerhetskontoret Must, berättar om vikten av att vi ska kunna ha ett öppet samhälle där vi dela information, men det kampanjen vill göra är att skapa förståelse för att vi ska tänka efter före. Digitaliseringen skapar möjligheter både för oss och motståndaren. Med hjälp av kampanjen får du förståelse och kunskap så du inte bjuder på för mycket. 
Marika Griehsel är frilansjournalist som under åren har bevakat många krig och konflikter. Ett mönster hon sett är det sexuella våld som framförallt flickor och kvinnor utsätts för som en taktik för att slå sönder ett samhälle. Det är inget nytt fenomen utan har pågått i många många år men det var först när Margot Wallström utsågs till FN:s generalsekreterares särskilda representant i frågor som rör konfliktrelaterat sexuellt våld och initierade resolution 1960 som sexuellt våld kom att ses som en säkerhetspolitisk fråga. Marika berättar om möten med utsatta kvinnor och trycker på hur viktigt Dr. Mukwege och hans personals arbete med att samla in vittnesmålen är för att förövarna ska kunna ställas till svars. Men att använda sex som maktmedel är något som även svenska journalister och människorättsaktivister, främst kvinnor, utsätts för. Det är en utveckling som hotar vår demokrati.
Det finns en myt om att vi svenskar engagerar oss allt mindre. Inte alls menar Lovisa Vildö, Kairos Future, engagemanget har bara ändrat form. Idag vill vi engagera oss utifrån våra egna förutsättningar och när vi själv har tid. Det förändrade sättet att engagera sig har också en koppling till hur vi ser på samhällskontraktet, det vill säga hur vi tycker att samhället ska styras och vad vi som medborgare har för rättigheter och skyldigheter.