Samtal om fred och demokrati med fokus på kvinnors delaktighet med personer som på olika sätt arbetar för att skapa ett säkrare och tryggare samhälle. Varannan vecka kan du lyssna på ett nytt avsnitt, vart du vill, när du vill.
Prenumerera gärna på Lottapodden på iTunes eller Podbean så missar du inte ett avsnitt.
Frida Linehagen är officer som forskar kring jämställdhet i Försvarsmakten. Hon intervjuade kvinnor på olika nivåer om varför de valt Försvarsmakten som arbetsgivare. Kvinnorna uttryckte att de är en balansgång, både i förhållande till att vara en god militär, att vara duktig på sitt jobb till att förhålla sig till sig själva och till andra militärer men också framförallt till andra kvinnliga militärer. De upplever att de får förhålla sig till oskrivna regler men också får hålla sig till dem. 
Anna Nubäck tillträdde som generalsekreterare för Svenska Lottakåren i augusti förra året. Hon är kittet mellan de förtroendevalda och de anställda i den enda frivilliga försvarsorganisationen med enbart kvinnliga medlemmar. Att organisationen fortfarande, precis som vid grundandet 1924, är en möjliggörare för kvinnor att engagera sig i försvars- och säkerhetsfrågor är för henne en självklarhet. Kvinnor är fortfarande en minoritet inom det området och ett sätt att bli trygg i sin egen roll för att våga kliva in och ta plats kan vara i en gemenskap med andra kvinnor.
Petra Malm trivdes bra när hon gjorde lumpen och blev inspirerad av de officerare som utbildade henne. Hon utbildade sig själv till officer och sökte sig efter ett tag vidare till K3. Hon blev den första kvinnliga operatören i Försvarsmaktens specialförband SOG, den första kvinnan som genomförde Örnmarschen. Noggranna förberedelser och ett tydligt mål gjorde att hon klarade testerna. Som kvinna var hon också en stor tillgång för att förbandet under utlandstjänstgöring skulle kunna nå hela befolkningen.
Har du funderat över hur du kan göra skillnad i världen och hur du i så fall använder dina resurser mest effektivt? Gabriella Overödder är generalsekreterare för Effektiv Altruism, en rörelse som kombinerar hjärtat och hjärnan: empati som styrs av data och rationalitet. Det handlar om att ägna en stor del av sitt liv till att förbättra världen och att ställa frågan: av alla möjliga sätt att göra skillnad på, hur kan jag göra störst skillnad? Individer och forskningsinstitut inom rörelsen bedriver forskning för att besvara denna fråga.
Sverige har avslutat två år som en av de tio valda medlemmarna i FN:s säkerhetsråd. Olof Skoog, ambassadör, ger en sammanfattning av hur arbetet har framskridit med de mål Sverige hade med sitt medlemskap. Bland annat ville Sverige sätta mer fokus på resolutionerna om kvinnor, fred och säkerhet. Fler och fler länder har förstått vikten av att kvinnor deltar i fredssamtal, om inte annat så för att om allt annat har provats så varför inte ge plats kring bordet för kvinnorna. Sverige har också arbetat för att skapa bättre relationer mellan länderna i säkerhetsrådet - representanterna är ju alla individer och behöver tillsammans ta ansvar för helheten.
Annika Otterstedt berättar om hur SIDA jobbar med att stärka jämställdhets- och demokratifrågor i de länder de verkar. Arbetet sker med målmedvetenhet men också stor ödmjukhet. Det gäller att lyssna på de som bor i landet och se hur Sverige kan stötta på bästa sätt. I augusti 2018 kom Annika tillbaka till Sverige efter tre år som biståndschef i Colombia. Vistelsen gav många aha-upplevelser kring de utmaningar som fanns och hur viktigt det är att stödet kopplas till behovet av en samhällsstruktur. Människorna behövde säkerhet och grundläggande saker som rent vatten, hälsovård och utbildning.
Cecilia Tengroth från Röda Korset reder ut vad folkrätten är. Ett internationellt regelverk som påverkar oss i vardagen men också säger vad som är tillåtet i en konflikt. I Sverige är vi bra på att följa folkrätten men det finns vissa områden av folkrätten som är under attack eller utmanas i andra delar av världen. Även om vi i Sverige gör rätt behöver vi vara vaksamma så att regelverken vi varit överens om i många många år inte urholkas utan fortsätter arbeta för att vår gemensamma värld ska präglas av gemenskap.
I början på 2018 släppte Kvinna till Kvinna en rapport om det minskade utrymmet för kvinnorättsaktivister att verka. Petra Tötterman Andorff, generalsekreterare, berättar om hur organisationen för några år sedan såg att deras partners i olika länder fick det svårare och svårare att bedriva sitt arbete. Kvinna till Kvinna såg att det fanns metoder som användes av stater för att begränsa kvinnorättsaktivisters arbete men också att det fanns hinder som skapades av normer och strukturer i samhället. Att kvinnorättsaktivister, och deras familjer, utsätts för hot och våld gör att risken är stor för självcensur. Kvinnorättsaktivisterna själva pekade på att ett samhälle som är väldigt starkt påverkat av traditionella värderingar och en stark nationalistisk retorik och politik - där får kvinnors rättigheter stå tillbaka.
För ett år sedan publicerades uppropet #givaktochbitihop underskrivet av kvinnor som var anställda, hade varit anställda i eller på annat sätt var engagerade i Försvarsmakten. Under året som gått sedan dess har Hanna Jungwallius, major i Flygvapnet, haft ett uppdrag att vara ett verksamhetsnära öra mot rälsen och varit bollplank till många förband och förbandschefer. Hanna berättar om svårigheten i att förändra en kultur, om vad som gjorts under det senaste året men även innan dess. Det handlar inte om ett jämställdhetsarbete utan om att bli ett vassare Försvarsmakten dit både kvinnor och män söker sig och stannar kvar. 
Malpuri Groth, projektledare Rösträtt, berättar om Sveriges Kvinnolobbys projekt för att öka valdeltagandet hos utrikes födda kvinnor och ta tillvara deras samhällsengagemang. 110 ambassadörer utbildades i bland annat demokratifrågor och vikten av att rösta. De tog kunskapen vidare till sina redan etablerade sammanhang där de stärkte andra kvinnor i deras engagemang och att de genom att rösta kunde påverka. Projektet ville inte enbart öka valdeltagandet, vilket de gjorde, utan även stärka den demokratiska delaktigheten, dvs att utrikes födda kvinnor - vars inflytande och makt generellt är låg i samhället - skulle se att deras engagemang är viktigt och att de kan påverka varje dag, inte enbart vid ett val.