Samtal om fred och demokrati med fokus på kvinnors delaktighet med personer som på olika sätt arbetar för att skapa ett säkrare och tryggare samhälle. Varannan vecka kan du lyssna på ett nytt avsnitt, vart du vill, när du vill.
Prenumerera på Lottapodden i Apple Podcast, Podbean eller Spotify så missar du inte ett avsnitt.
1993 kom Indira Stefanovic till Sverige efter att ha flytt kriget i Jugoslavien. Med falskt intyg lyckades hon komma med en av Röda Korsets konvojer ur den belägrade staden Sarajevo. Det var första steget på en lång resa som med 20 minuters marginal gjorde att Sverige blev hennes nya hemland. Indira berättar om hur det var att leva med den ständiga vetskapen om att hon när som helst skulle kunna dö, om mötet med det svenska samhället och hur hon önskar att flyktingar ska tas emot. 
Hur står det egentligen till med ungas engagemang för samhället? Bryr dom sig över huvudtaget? Shade Amao, Fryshuset, har intervjuat deltagare från utbildningsprogrammen Mpower och Peace Leaders och ser att ungas driv för att skapa social förbättring eller förändring i sitt lokalsamhälle är starkt. Unga vill bidra till sitt lokalsamhälle men utifrån det de själv varit med om. Vuxna behöver alltså utgå från de frågor som unga tycker är viktiga för att väcka deras engagemang.
Har du blivit utsatt för en härskarteknik någon gång? De kan vara svåra att identifiera men Anna Ekblom, retorikkonsult på retorikbyrån Snacka Snyggt, reder ut vad en härskarteknik är men framförallt hur du kan bemöta dem. Risken är nämligen att vi anklagar oss själva istället för att se att det var en härskarteknik vi råkade ut för eftersom de kan vara väldigt subtila. Historiskt sett har härskartekniker handlat om något som män använder för att härska över kvinnor, men idag vet vi att härskartekniker - en social manipulationsteknik som används för att tysta och förminska andra - används av både män och kvinnor och oftast omedvetet. Det viktiga är att bemöta härskarteknikerna, att låta härskaren förklara sig.
Hur säkerhetsmedveten är du när du delar information på sociala medier? Must lanserade en kampanj i våras för att ytterligare öka säkerhetsmedvetenheten inom Försvarsmakten. Inte för att den är för låg men för att skapa förståelse för de säkerhetsåtgärder som måste göras utifrån det omvärldsläge vi har idag. Jan Kinnander, chef för säkerhetskontoret Must, berättar om vikten av att vi ska kunna ha ett öppet samhälle där vi dela information, men det kampanjen vill göra är att skapa förståelse för att vi ska tänka efter före. Digitaliseringen skapar möjligheter både för oss och motståndaren. Med hjälp av kampanjen får du förståelse och kunskap så du inte bjuder på för mycket. 
Marika Griehsel är frilansjournalist som under åren har bevakat många krig och konflikter. Ett mönster hon sett är det sexuella våld som framförallt flickor och kvinnor utsätts för som en taktik för att slå sönder ett samhälle. Det är inget nytt fenomen utan har pågått i många många år men det var först när Margot Wallström utsågs till FN:s generalsekreterares särskilda representant i frågor som rör konfliktrelaterat sexuellt våld och initierade resolution 1960 som sexuellt våld kom att ses som en säkerhetspolitisk fråga. Marika berättar om möten med utsatta kvinnor och trycker på hur viktigt Dr. Mukwege och hans personals arbete med att samla in vittnesmålen är för att förövarna ska kunna ställas till svars. Men att använda sex som maktmedel är något som även svenska journalister och människorättsaktivister, främst kvinnor, utsätts för. Det är en utveckling som hotar vår demokrati.
Det finns en myt om att vi svenskar engagerar oss allt mindre. Inte alls menar Lovisa Vildö, Kairos Future, engagemanget har bara ändrat form. Idag vill vi engagera oss utifrån våra egna förutsättningar och när vi själv har tid. Det förändrade sättet att engagera sig har också en koppling till hur vi ser på samhällskontraktet, det vill säga hur vi tycker att samhället ska styras och vad vi som medborgare har för rättigheter och skyldigheter. 
Camilla Eriksson växte upp med en mamma som var lotta och hade sett hur mycket hon uppskattade sitt engagemang. Det tog ett tag efter hon blev medlem innan Camilla bestämde sig för hur hon ville engagera sig men hon valde till slut att utbilda sig till stabsassistent och teckna avtal med Hemvärnet. Det ena ledde till det andra och Camilla jobbade ett tag som soldat i Försvarsmakten baserat på sina lottameriter. Idag forskar hon på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.
Norrtälje kommun har som mål att bli Sveriges tryggaste när det gäller den social hållbarheten. Sofie Ahlholm jobbar på Trygg i Norrtälje kommun, en avdelning på kommunstyrelsekontoret som samordnar, leder och utvecklar trygghetsarbetet mellan Norrtälje kommun och deras samarbetspartners. Arbetet utgår från vad invånarna upplever som otryggt eftersom erarenhet har visat att oberoende mätningar inte alltid visar rätt. Framgångsfaktorer i arbetet har varit att arbeta tillsammans med olika aktörer och se hur ett problem kan lösas. Det är långsiktiga processer som tar tid men som också har gett tydliga resultat.
Andreas Zehlander är polisen som av en slump började använda LinkedIn. Motivationen var att bjuda in nyanlända att träna med den idrottsförening han var engagerad i. Det gick inte alls. Andreas fortsatte använda plattformen och började berätta om sitt yrkesliv och intresset för hans berättelse växte snabbt. Genom kontot har Andreas knutit kontakter världen över men även med kollegor och ser det som värdefullt att kunna vara med och bidra till att stärka Polisens varumärke. Nyckeln till framgången kan mycket väl vara att Andreas väljer att kommunicera utifrån händelser som skapar glädje hos honom själv.
2002 bestämde sig ett antal fastighetsägare på centrala Hisingen att börja samarbeta för att skapa förändring i en stadsdel med dåligt rykte och låg självbild. Pernilla Hallberg är verksamhetsledare för den föreningen som skapades av fastighetsägarna och hon berättar om hur man jobbar för att få människor som bor i området att vilja stanna kvar. Utifrån en trygghetsenkät bestämde sig fastighetsägarna tillsammans med olika samarbetspartner för vilka projekt som skulle drivas. Arbetet har gett resultat och idag är centrala Hisingen en av de mest attraktiva områdena att leva i.