Samtal om fred och demokrati med fokus på kvinnors delaktighet med personer som på olika sätt arbetar för att skapa ett säkrare och tryggare samhälle. Varannan vecka kan du lyssna på ett nytt avsnitt, vart du vill, när du vill.
Prenumerera på Lottapodden i Apple Podcast, Podbean eller Spotify så missar du inte ett avsnitt.
Coronapandemin påverkar oss på helt nya sätt. Under pandemin har antalet kvinnor och flickor som drabbas av våld och övergrepp dramatiskt ökat i nästan alla länder Åsa Regnér, vice chef för UN Women, berättar om vikten av att kvinnors värde uppvärderas och att deras insats i pandemin lyfts fram. UN Women arbetar nu, precis som alltid, för att regeringar ska visa politisk vilja och ta strid för kvinnors rättigheter och säkerställa att även kvinnors och flickors behov tas om hand när resurser fördelas om för att hantera pandemin. 
Anna Nordlund var en av de drivande bakom Färila-folkan i samband med skogsbränderna 2018. Anna råkade bo bredvid Folkets Hus som snabbt blev uppsamlingsplats för människor som ville hjälpa till eller skänka saker. Gruppen organiserade sig snabbt för att effektivisera sitt arbete och tack vare lokalkännedom kunde de lösa de mest varierade uppdrag. Det fanns en stor gemenskap bland de som engagerade sig på Färila-folkan och mitt i det hemska så var det skönt att känna att man kunde göra något.
I Sverige har myndigheterna valt att ge oss som bor här att ta eget ansvar för att bidra till att bromsa smittspridningen av coronaviruset. Lars Trägårdh förklarar hur vår svenska individualism är bottnad i ett förtroende för varandra och samhällsfunktioner som gör att vi förstår vikten av och därmed följer myndigheternas råd. Vi har hög tillit till varandra men också till våra gemensamma institutioner och också då att våra myndigheter har förtroende för oss medborgare, vi har ett starkt samhällskontrakt. Men händer det något med tilliten under en kris som nu under corona-pandemin? Temporärt menar Lars, beroende på hur väl vi anser att myndigheterna hanterar krisen. 
Vad är det egentligen som händer i kroppen rent biologiskt när vi blir oroliga eller stressade? Det är lätt att tänka att oro och stress är dåligt men just nu är det rätt rimligt att vara orolig och stressad. Men vi behöver hjälpa oss själva att vända oro och stress till något vi kan ha nytta av. Kaspras tips är att göra mer av det du i vanliga fall mår bra av, även om du just nu kanske behöver hitta annorlunda sätt att göra de sakerna. 
I en än så länge mansdominerad struktur är överste Malin Persson, flottiljchef Skaraborgs flygflottilj F7, del av en grupp kvinnor som den senaste tiden klivit upp på höga chefsposter. Under Malins karriär har det varit viktigt för henne med kvinnliga förebilder och är glad över att kunna vara en förebild för andra kvinnor, just nu speciellt för de rekryter som gör värnplikten på F7. För Malin är det en självklarhet att kvinnor ska vara en del av Försvarsmakten. Det är en skyldighet för oss kvinnor att vara delaktiga i försvaret av Sverige säger hon.
I vintras fick tjejer och killar födda 2002 ett brev hem från Rekryteringsmyndigheten med en uppmaning att fylla i mönstringsunderlaget. Värnplikten är ju numera könsneutral men hur många tjejer gör egentligen värnplikten? Christina Malm, generaldirektör på Rekryteringsmyndigheten, berättar hur statistiken ser ut. Det som är tydligt i mönstringsunderlaget är att fler killar än tjejer väljer att svara ja på frågan om de är villiga att göra värnplikten. 
Gabriela Elroy är ansvarig för FBA:s program för kvinnor, jämställdhet och unga. Hon har länge jobbat med jämställdhetsintegrering och sett att arbetet har fokuserat på kvinnor, vilket absolut behövs, men vi kan inte jobba med kvinnor i isolation enbart. Gabriela argumenterar för att vi i vardagen måste analysera vad vi vill göra för att systematiskt arbeta med att med små steg skapa förändring för att minska ojämställdheten. I grunden handlar det om att allt vi gör får påverkan på kvinnor och män och vi behöver när vi planerar identifiera hur det påverkar kvinnor och män. 
Christel Bergström är medlem i Östra Skaraborgs lottakår och brinner för krisberedskapsfrågor. Tidigare har hon jobbat med krisberedskap och krisfrågor i sitt civila jobb och kände att hon i Svenska Lottakåren kunde hitta möjligheter att på nytt arbeta med de frågorna. Krisberedskap och särskilt totalförsvar är ju högaktuellt just nu och för Christel är det viktigt att samhället jobbar tillsammans för att klara av kriser bättre. Christel har valt att utbilda sig mot ett militärt avtal, ett val som inte var helt självklart från början. 
På uppdrag av regeringen driver Folke Bernadotteakademin ett kvinnligt fredsmedlarnätverk som ska kunna bidra till fredsprocesser runt om i världen. Margareta Wahlström, ordförande för Svenska Röda Korset, är en av de erfarna kvinnor som ingår i nätverket. I Lottapodden berättar hon om nätverket, dess uppgift och varför hon valt att engagera sig i det. Nätverket stödjer kvinnor att se hur de kan bli en del av fredsprocessen. Många gånger handlar det om att hjälpa till att skapa nätverk eftersom det i grunden handlar om att kvinnor stödjer andra kvinnor.
Vad händer egentligen med ett samhälles robusthet om det möter en motståndare som medvetet i gråzonen utsätter samhället för återkommande prövningar? Daniel Jonsson, forskningsledare på FOI, reder ut begreppet gråzon och funderar över vad försvarsvilja egentligen betyder idag. Vi har ett samhälle idag som på många sätt är väldigt effektiv och slimmat men vi har för lite redundans. Det skapar sårbarhet vid en större kris och vi kommer då behöva vänja oss vid att klara oss utan mycket av det vi är vana vid.