Samtal om fred och demokrati med fokus på kvinnors delaktighet med personer som på olika sätt arbetar för att skapa ett säkrare och tryggare samhälle. Varannan vecka kan du lyssna på ett nytt avsnitt, vart du vill, när du vill.
Prenumerera på Lottapodden i Apple Podcast, Podbean eller Spotify så missar du inte ett avsnitt.
Del ett av sju i miniserien Demokratisk beredskap. En förutsättning för en stark demokrati är att människor engagerar sig, känner ansvar och ägarskap för den och står bakom dess principer. För att vi ska kunna vara delaktig i att främja, förankra och försvara demokratin behöver vi kunskaper om hur demokratin fungerar, hur spelreglerna ser ut, hur man kan påverka och vad det betyder för mig och dig och för oss allihopa. Med kunskap stärker vi vår demokratiska beredskap. I det första avsnittet i mini-serien introducerar vi begreppet demokratisk beredskap. 
Från och med 1 januari 2022 ska den nya Myndigheten för psykologiskt försvar vara på plats. Statsvetaren Olof Petersson, som var rådgivare i utredningen, berättar om hur det psykologiska försvaret växte fram på 50-talet och vad som behövs för ett modernt psykologiskt försvar. Olof trycker på att myndighetens arbete måste utgå från vad det är som ska försvaras och skyddas - det demokratiska systemet.
Elin har drömt om att få göra värnplikten sedan hon var liten. Med mönstringen avklarad är hon ett steg närmare. Det var nervöst att mönstra just för att hon så gärna ville klara den. Alla momenten gick bra och i det här avsnittet berättar Elin om sin upplevelse under mönstringen och varför hon vill göra värnplikten som gruppchef.
En samhällskris är en stor påfrestning som gör att samhällets funktioner inte fungerar som vi är vana vid. En kris kan vara kort eller långvarig, som nu pandemin. Annika Elmgart, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, lyfter vikten av att vi alla bidrar till att förbereda samhället för en kris. Om vi som kan är förberedda för att ta hand om oss själva kan samhällets resurser gå till att stödja i första hand de som mest behöver den.
Pandemin har stor påverkan på samhället och inte minst kommunerna som trots stort tryck förväntas leverera sitt grundläggande samhällsansvar precis som vanligt. Kommunen är den myndighet som är närmast medborgarna och snabbast märker hur händelseförloppet utvecklas och kan många gånger se behov av nya beslut innan samordnande myndighet ser samma bild. Ida Texell är kommundirektör i Upplands-Bro och kommunen förberedde sig tidigt på att behöva ha uthållighet under lång tid och lade en tidshorisont på 30 månader. Personalen har tillsammans gjort sitt ytterst för att behålla kvalitet och service och kunna fortsätta leverera det som medborgarna förväntar sig ska fungera. 
Sandra har det senast året jobbat i Försvarsmaktens grupp som hanterar de förfrågningar som stöd som kommer in från samhället i samband med pandemin. En möjlighet hon fått på grund av att hon som lotta har utbildat sig till stabsassistent med avtal i Försvarsmakten. Sandra berättar om det stora stöd som Försvarsmakten har gett, och fortsätter ge, och vad hon lärt sig under året.
Emma Nordwall är en av få kvinnor på positionen som förbundsdirektör inom räddningstjänsten. Det är få kvinnor anställda även som brandman och Emma ser ett stort behov av att fler kvinnor kommer in för att möjliggöra en bättre representation i mötena med kommuninvånarna. Emma menar att det har skett förändringar efter #larmetgår som var räddningstjänstens upprop under #metoo. Men det räcker inte att bara ha en jämställdhetsplan utan Emma vill se att planen kokas ner till faktiska åtgärder så arbetet är på intet sätt färdigt. 
Emma är lotta i Östgöta-Tjust lottakår. I september tog hon på sig samordningsrollen från kårens håll när Norrköpings kommun bad om hjälp i coronapandemin. Kåren tog över koordineringsansvaret för kommunens insats Medborgarstöd som hjälpte personer i riskgrupp att handla mat och hämta mediciner. Emma, tillsammans med ett gäng lottor, ansvarade för att skicka beställningen som individen gjort till rätt matbutik och vidare till de som skulle hämta upp beställningen och leverera till beställaren. Kunskaper från stabsarbete var en framgångsfaktor i att snabbt kunna organisera om och skapa effektivitet i insatsen. 
Charlotte Wagnsson, professor vid Försvarshögskolan, undersökte synen på säkerhet och orsaker till säkerhetshot och lösningar bland allmänheten. När Charlotte tittade på det insamlade materialet visade det sig att det fanns tydliga skillnader mellan hur kvinnor och män ser på frågor kopplade till säkerhet, i allitfrån brottslighet till terrorism och nationell säkerhet. Kvinnor visade sig vara mer benägna att se på säkerhet kopplat till personlig säkerhet medan män kopplade säkerhet mer till nationell säkerhet. Kvinnor är också mer benägna att se strukturella orsaker till kriminalitet, militära hot och terrorism och kvinnor var mer benägna att föreslår förebyggande åtgärder för att lösa säkerhetsproblem.
Robert Egnell, professor och rektor på Försvarshögskolan, breddar vår syn på vad säkerhet är. Traditionellt brukar vi fokuserar på statens säkerhet mot externa militära hot. Men för oss människor är det snarare vardagliga utmaningar vi brottas med och hoten är idag mer komplexa än enbart ett externt militärt hot. Mänsklig säkerhet utgår från människan och inte från staten. Statens säkerhet behövs självklart för att skapa säkerhet för oss individer men perspektivet mänsklig säkerhet hjälper oss komma ihåg att staten finns till för att skydda individerna och inte tvärtom.