Samtal om fred och demokrati med fokus på kvinnors delaktighet med personer som på olika sätt arbetar för att skapa ett säkrare och tryggare samhälle. Varannan vecka kan du lyssna på ett nytt avsnitt, vart du vill, när du vill.
Prenumerera gärna på Lottapodden på iTunes eller Podbean så missar du inte ett avsnitt.
Annika Otterstedt berättar om hur SIDA jobbar med att stärka jämställdhets- och demokratifrågor i de länder de verkar. Arbetet sker med målmedvetenhet men också stor ödmjukhet. Det gäller att lyssna på de som bor i landet och se hur Sverige kan stötta på bästa sätt. I augusti 2018 kom Annika tillbaka till Sverige efter tre år som biståndschef i Colombia. Vistelsen gav många aha-upplevelser kring de utmaningar som fanns och hur viktigt det är att stödet kopplas till behovet av en samhällsstruktur. Människorna behövde säkerhet och grundläggande saker som rent vatten, hälsovård och utbildning.
Cecilia Tengroth från Röda Korset reder ut vad folkrätten är. Ett internationellt regelverk som påverkar oss i vardagen men också säger vad som är tillåtet i en konflikt. I Sverige är vi bra på att följa folkrätten men det finns vissa områden av folkrätten som är under attack eller utmanas i andra delar av världen. Även om vi i Sverige gör rätt behöver vi vara vaksamma så att regelverken vi varit överens om i många många år inte urholkas utan fortsätter arbeta för att vår gemensamma värld ska präglas av gemenskap.
I början på 2018 släppte Kvinna till Kvinna en rapport om det minskade utrymmet för kvinnorättsaktivister att verka. Petra Tötterman Andorff, generalsekreterare, berättar om hur organisationen för några år sedan såg att deras partners i olika länder fick det svårare och svårare att bedriva sitt arbete. Kvinna till Kvinna såg att det fanns metoder som användes av stater för att begränsa kvinnorättsaktivisters arbete men också att det fanns hinder som skapades av normer och strukturer i samhället. Att kvinnorättsaktivister, och deras familjer, utsätts för hot och våld gör att risken är stor för självcensur. Kvinnorättsaktivisterna själva pekade på att ett samhälle som är väldigt starkt påverkat av traditionella värderingar och en stark nationalistisk retorik och politik - där får kvinnors rättigheter stå tillbaka.
För ett år sedan publicerades uppropet #givaktochbitihop underskrivet av kvinnor som var anställda, hade varit anställda i eller på annat sätt var engagerade i Försvarsmakten. Under året som gått sedan dess har Hanna Jungwallius, major i Flygvapnet, haft ett uppdrag att vara ett verksamhetsnära öra mot rälsen och varit bollplank till många förband och förbandschefer. Hanna berättar om svårigheten i att förändra en kultur, om vad som gjorts under det senaste året men även innan dess. Det handlar inte om ett jämställdhetsarbete utan om att bli ett vassare Försvarsmakten dit både kvinnor och män söker sig och stannar kvar. 
Malpuri Groth, projektledare Rösträtt, berättar om Sveriges Kvinnolobbys projekt för att öka valdeltagandet hos utrikes födda kvinnor och ta tillvara deras samhällsengagemang. 110 ambassadörer utbildades i bland annat demokratifrågor och vikten av att rösta. De tog kunskapen vidare till sina redan etablerade sammanhang där de stärkte andra kvinnor i deras engagemang och att de genom att rösta kunde påverka. Projektet ville inte enbart öka valdeltagandet, vilket de gjorde, utan även stärka den demokratiska delaktigheten, dvs att utrikes födda kvinnor - vars inflytande och makt generellt är låg i samhället - skulle se att deras engagemang är viktigt och att de kan påverka varje dag, inte enbart vid ett val.
Simón Ebers och Linda Skogsby jobbar på Fryshuset med projektet Peace Leaders. Projektet är ett sätt att praktiskt förverkliga FN:s resolution om unga, fred och säkerhet. Resolutionen pekar ut att unga ofta är exkluderade när det kommer till freds- och säkerhetsfrågor men samtidigt är det dom som är mest påverkade. De internationella deltagarna i Peace Leaders får verktyg för att kunna vara aktörer och ledare i sina egna lokalsamhällen. Tanken är att det är de som står närmast problemen och som dagligen ställs inför dem som också har bäst förutsättningar att påverka.
Anna Ricknell funderade på vad det är som gör att vi lyssnar bättre till vissa personer. Vad är det i deras sätt att kommunicera som gör att vi tar till oss det de säger? Som retoriker hjälper hon nu andra att göra sin röst hörd. Fast retorik handlar ju inte bara om rösten utan också om hur du uttrycker dig med ditt kroppsspråk och vilka ord du använder. Vi svenskar är generellt sett inte vana att tala för vår sak eller att argumentera. Kanske är det jantelagen som sätter käppar i hjulet. Anna ger dig sina topp tre tips på hur du kan bli bättre på att kommunicera.
Stefan Sandborg tillträdde som ny rikshemvärnschef den 1 september. I Lottapodden berättar han om sin resa i Försvarsmakten och hur han ser på sin nya roll som chef för Hemvärnet, ett förband helt baserat på frivillighet. Hemvärnets fortsatta utveckling och vikten av att många vill vara en del av försvaret av Sverige och därmed göra en viktig samhällsinsats samtalar vi också om. 
Ali Zardadi kämpar hårt för att göra folk uppmärksamma på hur det är att vara en ensamkommande ung flykting från Afghanistan i dagens Sverige. I år fick han utmärkelsen Ungt Kurage av Raoul Wallenberg Academy för sitt arbete. Ali berättar om varför han tycker det är viktigt att vi alla står upp för det vi tycker är rätt och aldrig slutar kämpa för utsatta grupper i samhället. Det handlar så klart om civilkurage.
Maud Johansson kom hem till Sverige innan sommaren efter nästan två år som observatör i östra Ukraina. Hennes uppdrag var att tillsammans med övriga observatörer samla information, dokumentera, verifiera och rapportera. Hon var på plats på uppdrag av OSSE, sekonderad av Folke Bernadotteakademin, som haft observatörer på plats ända sedan konflikten bröt ut 2014. Observatörernas närvaro bidrar till att skapa stabilitet och säkerhet för befolkningen i ett område där parterna dagligen skjuter på varandra.