”En övning där allt funkar är orealistiskt”

Britta Christott var övningsledare för beredskapsövningen som gjordes i september 2024 vilket innebar ansvar för planering, genomförande och utvärdering av övningen.

Övningen var unik på så sätt att det var Svenska Lottakårens första beredskapsövning där hela organisationen fick delta, alltså alla medlemmar i hela Sverige. Det innebar att över 4 000 lottor var kallade, alla som har angett en e-postadress i medlemssystemet.  

– Vi har övat tidigare, men då enbart vissa funktioner, som Stabspoolen. Nu var det första gången vi övade hela organisationen och vad jag vet har ingen av de frivilliga försvarsorganisationerna gjort det tidigare, säger Britta Christott. 

I och med att det var första övningen i den här storleken gjordes den enbart digitalt. Scenariot var att en fågelinfluensa hade drabbat hela Sverige vilket innebar att många myndigheter ville ha stöd av stabsassistenter, såväl regionalt som lokalt. Det man övade var att informationen går ut som den ska och att alla relevanta personer får information och svarar på den. 

– Vi övade kontaktvägarna via mejl uppifrån och ner, från TiB till Stabspoolen, civila kontaktpersoner, kårer och medlemmar. Målet var främst att kolla om våra rutiner fungerar, men också att se vad vi behöver jobba med, vad som fungerar och inte, berättar Britta.

Ytterligare ett mål var att förmedla vilken roll funktionärerna och medlemmarna har i beredskapsorganisationen, eftersom det var obekant för många.

– Även om vi har jobbat på samma sätt under insatser de senaste åren, tror jag många har tänkt att det ”bara blivit så”. Många funktionärer och medlemmar visste inte att vi har upparbetade rutiner och en beredskapsorganisation. Så övningen var ett sätt att sprida den kunskapen också, även om vi förstås måste öva vidare på det. 

Flyktingkrisen blev en ögonöppnare

I beredskapsorganisationen är medlemmarna den stora grundplattan. Sedan kommer kårerna som är den lokala grunden. Nästa nivå är den regionala där de civila kontaktpersonerna är länken mellan kårerna och myndigheter, och även mellan Stabspoolen och myndigheterna. Högst upp i beredskapsorganisationen finns kansliet med bland annat tjänsteman i beredskap, TiB.

– Vi hade inte beredskapsorganisationen på plats under flyktingsituationen 2015, utan försökte lösa utmaningarna lite som de kom, och det blev väldigt spretigt. Mycket information från aktörerna landade på fel plats och ingen visste riktigt vem som ansvarade för vilken fråga. Det går inte under kris eller krig, vi måste hålla oss till de upprättade kontaktvägarna för att inte kortsluta systemet.

Hur gick det då på övningen? Fanns det några brister att jobba på? 

– Ja, och det är så det ska vara. Vi vill inte ha en övning där allt bara funkar, för det är orealistiskt, då har vi missat någonting. Men vi tycker att det gick väldigt bra i och med att det var ett väldigt högt deltagande, drygt 50 procent av medlemmarna vars kår medverkade, vilket är ganska mycket, säger Britta. 

De brister eller utmaningar som uppstod var dels att inte alla kårer nåddes, dels tekniska störningar på grund av att det var så många mejl och sms som skickades i organisationen, vilket orsakade för hög belastning i nätet.

– Det var många som inte fick sina mejl i tid och kanske då inte kunde svara. Det är förståeligt, men det får inte hända. Skulle vi hamna i ett läge med höjd beredskap måste det bara funka.

Nu jobbar kansliet med de tekniska bitarna för att förbättra dem.

Lottorna vill gärna öva mer

Efter övningen genomfördes en utvärderingsenkät som besvarades av ungefär 1 400 lottor.

– Utvärderingen visade att lottorna var överlag väldigt positiva till att öva. De tyckte att övningen var enkel och vill jättegärna öva regelbundet, helst en eller fler gånger per år. 

Det framkom också önskemål om enklare övningar, men utifrån svårare scenarion. 

– Som exempel kan det vara: Vad gör vi om vi inte har internet? Eller vad händer om vi behöver flytta på oss? 

Britta Christott har tidigare varit engagerad i Frivilliga Radioorganisationen (FRO), varit ordförande för Frivilliga försvarsorganisationernas samarbetskommitté (FOS) i Stockholms län och samordnare för både utbildningar och uppdrag. Hon har även varit TiB under flera skarpa insatser, bland annat fågelinfluensa och mjältbrandsutbrott. Kanske är det bakgrunden som FOS-ordförande som gör att hon älskar Lottakåren, samtidigt som hon är väldigt mån om alla systerorganisationer:

– Jag tycker att lottorna är fantastiska med sin motivation och sitt engagemang för samhällets bästa, men jag bryr mig också om alla frivilliga försvarsorganisationer och vill att hela FFO-familjen ska må bra, för alla behövs. 

Nästa övning redan inplanerad

Nästa övning i samma storlek är redan inplanerad, den 20 september i samband med beredskapsveckans start.

– Vi kommer då att öva på en lördag, för det var många som tyckte att det inte fungerade så bra på en vardag. Enligt önskemålen kommer också ett antal lottor att förflytta sig fysiskt: stabsassistenterna i Stabspoolen, våra instruktörer inom civil stab och våra civila kontaktpersoner. Alla andra övar på liknande sätt som i fjol. 

Britta och hennes kollegor på kansliet håller också på att ta fram en e-kurs inför övningen istället för att skicka ut information som många tyckte att det var för mycket av. 

Som pionjärer kanske Lottakåren kan inspirera andra frivilliga försvarsorganisationer (FFO) till lika stora övningar? 

– FRO har beredskapsövning samma dag, fast inte lika stort. Men vi har pratat om att eventuellt öva tillsammans nästa år och även med andra frivilliga försvarsorganisationer. Jag är väldigt glad över att Svenska Lottakåren som första FFO har satt igång och att vi faktiskt i den biten har kommit längre än många av våra samarbetspartner. 

Fakta

TiB, Tjänsteman i Beredskap, är en roll som vissa av kanslimedarbetarna har integrerad i sin tjänst. I händelse av en kris har kansliet ett rullande schema för att kunna hantera insatser sju dagar i veckan.

 

Text: Eva Jönsson, Copyfabriken