Kampen mot cancer en självklarhet för Svenska Lottakåren

Marianne af Malmborg har varit lotta sedan 60-talet och har även varit generalsekreterare i Cancerfonden. Hon berättar om ursprunget till Cancerfonden och hur det gick till när Svenska Lottakåren blev en av fondens första huvudmän.

– Organisationen bildades redan 1951 och bakgrunden är ett bra exempel på vad civilsamhälle och ideella krafter kan göra i det här landet. Initiativet kom från två personer, Ebba Andersson som var engagerad i Kvinnogillet, och en herrekiperingsföreståndare som hette Morri Nidén. De hade båda drabbats av cancer och klarat sig genom behandlingen vilket var ovanligt på den tiden. De insåg att det behövdes mer forskning om cancer, berättar Marianne af Malmborg och fortsätter: 

– Ebba som var en exekutiv kvinna startade då en grundinsamling till det som skulle bli ”Riksförbundet mot kräftsjukdomarnas bekämpande”. Morri Nidén samlade i sin tur sina politiska kontakter och näringslivskontakter, och så bildade man riksföreningen.

För att kunna genomföra den första insamlingen tog Ebba Andersson kontakt med Svenska Lottakåren och Röda Korset, och dessa tre organisationer tillsammans genomförde en första insamling som gav en grundplåt på nästan 1,5 miljon kronor vilket motsvarar drygt 29 miljoner i dagens penningvärde. Svenska Lottakåren och Röda Korset blev också huvudmän för Cancerfonden tillsammans med många andra organisationer. 

Anledningen till att Ebba Andersson valde att engagera Lottakåren och Röda Korset var att dessa organisationer redan då hade erfarenhet av att samla in pengar. 

– Lottakåren startade sin verksamhet med att samla in pengar till Landstormen på 20-talet. Så dessa två organisationer hade en vana vid detta, de hade dessutom stora kontaktnät och det var därför Ebba vände sig till dem, säger Marianne.

En naturlig arena

Marianne af Malmborg tycker att engagemanget i Cancerfonden känns självklart för Svenska Lottakåren, inte minst när det gäller bröstcancer.

– Ja, jag tycker det är viktigt för Lottakåren att finnas i ett sammanhang som känns naturligt, och som ger oss möjlighet att visa att vi kan vara på en annan arena än Försvarsmakten och krisberedskapen som de flesta förknippar oss med. Det är särskilt värdefullt att uppmärksamma bröstcancer eftersom vi är en organisation med enbart kvinnor och det ligger oss nära.

Årets ”rosa månad” är därför ett utmärkt tillfälle att lyfta fram lottakårens huvudmannaskap för Cancerfonden, inte minst eftersom det kanske inte är så välkänt inom organisationen, menar Marianne:

– Jag tycker nog att vår koppling till Cancerfonden har varit lite för osynlig. Om vi som lottakårer kan sprida mer kunskap om vad Cancerfonden står för och gör, kan vi också ingjuta hopp för de kvinnor som drabbas av det här. För det är dramatiskt och tufft, även om många överlever idag. 

En annan koppling är att kronprinsessan Victoria är beskyddare för både Svenska Lottakåren och Cancerfonden.

Alla pengar kommer från gåvor

Marianne vill också råda bot på det vanliga missförståndet att Cancerfonden är statligt finansierad. 

– Det är fortfarande många som tror det och förväntar sig att medlen ska komma från skattepengar, men fonden lever enbart på medborgarnas engagemang och gåvor, så det är det enskilda personliga engagemanget som är avgörande för om vi ska kunna göra nytta via Cancerfonden. Jag tycker det är otroligt imponerande med tanke på att det är väldigt stora summor. Därför passar det alldeles utmärkt att Svenska Lottakåren är med där. Det är en annan typ av försvar kan man säga.

Marianne af Malmborg har som sagt gedigen erfarenhet från både Lottakåren, inte minst som tidigare rikslottachef, och Cancerfonden där hon var generalsekreterare mellan 1996 och 2003. Genom åren har Svenska Lottakåren deltagit i flera större kampanjer.

– Dels var det Röda fjädern-kampanjen på 60-talet. Där var vi med väldigt aktivt med att samla in pengar, både centralt och i lokala kårer. Senare var det Rädda livet-kampanjen, det måste ha varit på 80-talet, då vi samlade in hela 4,5 miljoner kronor, berättar Marianne.

Hon tycker att Lottakåren kan bidra mycket när det gäller att engagera människor och samla in pengar till det fortsatta arbetet med forskning och utveckling av ännu effektivare behandling.

– Vi är väl 78 lokala lottakårer i hela landet och nästan 6 000 medlemmar som även har egna kontaktnät i olika sammanhang. Så vi kan göra mycket och kampen mot cancer är i allra högsta grad aktuell fortfarande. Det drabbar väldigt många människor och vi skulle kunna berätta mer om varför vi gör det här, för att förbättra möjligheterna att överleva och leva ett hyggligt liv även efter ett cancerbesked. 

Viktigt att gå på kontroller

Kanske behöver vi prata mer om cancer överhuvudtaget, jämfört med förr i tiden då det var ett tabubelagt ämne.

– Det stämmer, cancer pratade man inte om. Ifall någon drabbades av cancer, eller kräfta som man sa förr, så talade man inte om det, berättar Marianne som uppmanar alla kvinnor att gå på de regelbundna kontroller som erbjuds. 

– Det har hänt så otroligt stora framsteg sedan 50-talet. Men det bygger fortfarande väldigt mycket på tidig upptäckt. Därför är det så viktigt att delta i mammografi. Får du ingen kallelse, kontakta din vårdcentral och se till att få din undersökning. På så sätt får alla glädje av de forskningsresultat som ger en bättre terapi, avslutar Marianne.

Visste du det här om bröstcancer?

• Det är den vanligaste cancersjukdomen hos kvinnor, med 30 % av cancerfallen.
• Bröstcancer drabbar omkring 20 kvinnor varje dag i Sverige.
• 9 av 10 drabbade överlever tack vare forskningen.
• Andelen drabbade med överlevnadstid på 10 år var cirka 57 % år 1980, numera är det cirka 88 % som lever i minst 10 år efter sin bröstcancerdiagnos.

Källa: Cancerfonden
 

Text: Eva Jönsson, Copyfabriken