”Lottakåren är en viktig resurs för oss”
Den 5 oktober genomförde Länsstyrelsen Skåne en övning med deltagare från Svenska Lottakåren och andra frivilliga försvarsorganisationer. Jarl Franzén på länsstyrelsens beredskapsavdelning berättar om syftet med övningen och varför de skriver avtal med frivilliga.
– Just denna övning var relativt kort, en dag, och handlade om att samöva de som ska placeras tillsammans vid högsta beredskap och krig, men även vid samhällsstörningar och kriser. Målet är att deltagarna ska lära känna varandra, men vi genomförde även några funktionsövningar med respektive kategori, berättar Jarl Franzén som arbetar på Länsstyrelsen Skånes beredskapsavdelning, bland annat med att ta fram olika förmågor till länsstyrelsens förstärkningsorganisation.
Funktionsövningar innebär att varje kategori får träna på de uppgifter de kommer att ansvara för i händelse av krig eller en krissituation.
– Stabsassistenterna ska till exempel hjälpa till i staben med att föra lägeskarta, ta emot och skicka meddelanden, föra mötesprotokoll vid övningar och många andra saker beroende på var de är placerade i staben. Frivilliga Radioorganisationen har i uppgift att upprätta samband. Frivilliga Motorcykelkåren ska kunna köra med meddelanden men även åka och titta på olika platser, bedöma hur läget ser ut och rapportera in. Där samövade vi i viss mån mellan stabsassistenterna, de civila motorcykelresurserna och Frivilliga Radioorganisationen.
För storkökskockarna var det en ”skarp” övning då de fick laga både lunch och fika, vilket var mycket uppskattat av de övriga deltagarna.
– Utan mat kommer vi inte att klara oss speciellt länge, säger Jarl Franzén.
Övningen genomfördes i nordvästra Skåne och ingår i en serie om fyra övningar som Länsstyrelsen Skåne genomför på olika platser. Bland de cirka 50 deltagarna fanns frivilliga från Svenska Lottakåren, Frivilliga Radioorganisationen och Frivilliga Motorcykelkåren. Lottorna utgjorde hälften med omkring 25 deltagare.
Uppdrag: Att öva för det värsta
Eftersom det var den första övningen för denna grupp av deltagare var halva dagen ganska formell för stabsassistenterna, med genomgångar av hur saker ska gå till, medan andra halvan var att konkret öva på ett scenario där Sverige utsatts för ett väpnat angrepp.
– Det var ett mindre scenario och ingen jättestor invasion vi övade på. Nästa år påbörjar vi en övningsserie där vi går upp ett snäpp och har lite svårare scenarier. Det är en trappa vi ska gå där det här är första steget, säger Jarl Franzén.
Att öva för det allra värsta – en krigssituation – har bland annat att göra med riksdagens senaste försvarsbeslut, förklarar han.
– Där har man sagt att vi ska öva för det svåraste, det vill säga krig, därför har vi rekryterat och organiserat oss i enlighet med de behov vi har i beredskap för krig, men dessa resurser ska givetvis kunna nyttjas även vid andra kriser.
Trots att deltagarna är väl utbildade i sina funktioner, finns det alltid utmaningar och saker att ”slipa på”:
– Eftersom det här var den första övningen för dessa deltagare finns det mycket att bygga vidare på. Det stora steget för stabsassistenterna är att börja samöva sig med stabsmedlemmarna så att de blir ett team. En utmaning är att de är duktiga på olika saker och det gäller att få teamen att fungera tillsammans på ett bra sätt. Ett tydligt exempel är att stabsmedlemmarna är vana att jobba med it-stöd och har inte alls övat utan it-stöd, medan stabsassistenterna i huvudsak har övat i en miljö utan it-stöd. Det gör att de behöver lära av varandra.
– När stabsassistenterna kommer ut till staben är det inte heller säkert att allting rullar på utifrån det de lärt sig under sin utbildning. Även våra stabsmedlemmar kan göra fel eller vara osäkra på vad de ska göra.
Bland Länsstyrelsens personal varierar kännedomen om de frivilliga enligt Jarl, men de som inte känner till dem blir desto mer imponerade:
– Ett exempel är att platschefen för en av våra nationalparker deltog på övningen och var mycket imponerad över kunskapen och förmågorna. Nu funderar han på hur han skulle kunna nyttja frivilliga om något händer i nationalparken.
En viktig resurs
Jarl Franzén ser de frivilliga som en mycket viktig förstärkningsresurs, dels för att täcka upp när den egna personalen inte räcker till, dels för att frivilligrörelserna har kompetenser och funktioner som inte finns på länsstyrelsen till vardags.
– Vi har till exempel inte stabsassistenter som funktion, utan sådant hanteras via it och våra handläggare. Men vid höjd beredskap är det många fler frågor som ska hanteras och då behöver vi stabsassistenter.
Vid en kris kan inte heller den egna personalen, till exempel registratorer, jobba 24/7 i tre månader i sträck, då behöver man förstärka upp så att den funktionen kan fungera dygnet runt under en period.
– Samtidigt har de flesta med frivilliga avtal ett annat jobb till vardags och kan inte alltid lämna det direkt. Därför behöver vi ha ett större antal frivilliga för att kunna hantera samhällsstörningar. Vid det stora snökaoset på E22 i vintras hade det varit bra att engagera fler frivilliga, konstaterar Jarl Franzén.
Råd till andra myndigheter
Det låter enkelt att skriva avtal med ett gäng frivilliga så är man rustad, men för länsstyrelser och andra myndigheter som funderar på att rekrytera och skriva avtal med frivilliga finns det ändå några saker att tänka på:
– Det är att göra det hela i rätt ordning, att först titta på vilka uppgifter man ska lösa vid höjd beredskap och krig, respektive en samhällsstörning. Vad kan min egen personal göra? När man hittar de här gliporna i vad vi klarar med ”egen” personal kontra behoven, då ser jag behoven och vilka frivilliga jag behöver rekrytera.
Vilka är då utmaningarna med att ta in frivillig personal?
– En utmaning är att det kan vara svårt att få ekonomin och resurserna att räcka. För det är inte bara att rekrytera, vi ska också möta de frivilligas förväntningar på utbildningar och övningar. Och de har höga förväntningar – med all rätt eftersom de har blivit frivilliga för att de vill bidra, säger Jarl Franzén.
Stort förtroende för Lottakåren
Efter den här första övningsserien kommer över hundra frivilliga i Skåne att vara övade. Den fjärde omgången blir ett ”uppsamlingsheat” med de stabsassistenter och kockar som inte kunnat delta tidigare.
– Det har gått riktigt bra och vi ser fram emot att fortsätta samarbetet med Lottakåren, där några av stabsassistenterna ska vidareutbilda sig till registratorassistenter, och andra ska vidareutbilda sig till underrättelseassistenter. Jag vill verkligen ge en eloge till Lottakåren. Det är en väldigt kompetent och dessutom flexibel organisation som till stor del möter de önskemål och behov som vi på Länsstyrelsen Skåne har.