Omvald rikslottachef var med redan på 50-årsjubileet
Eva Nolsäter var med redan vid 50-årsjubileet, och i år har hon firat Svenska Lottakårens 100-årsjubileum, bland annat genom att bli omvald som rikslottachef. Hur tycker hon att ”hundraåret” har varit, och vad ser hon som lottakårens viktigaste utmaningar framöver?

– Det här jubileumsåret har förstås varit fantastiskt. Vid 50-årsjubileet var jag bara 16 år. Då var jag med i klädkavalkaden och vi hade en klädkavalkad den här gången också. Det var en fantastisk uppslutning och under festligheterna i samband med vår riksstämma den 16–17 november gästades vi av ÖB Michael Claesson och generaldirektören för MSB, Mikael Frisell, berättar Eva Nolsäter.
H.K.H. Kronprinsessan Victoria, Svenska Lottakårens beskyddare, var också på plats för att dela ut medaljer.
– Vi blev också firade av Hemvärnet och Försvarsmakten i samband med högvaktsavlösningen vid Kungliga slottet den 7 september, och då spelades bland annat vår nya jubileumsmarsch. Det var väldigt pampigt.
Viktigt med både föryngring och erfarenhet
Mer konkreta beslut och frågor avhandlades förstås också vid riksstämman, där Eva blev omvald till rikslottachef.
– Det är väldigt roligt att bli omvald och jag är mycket hedrad över det. På stämman valdes också två nya vice ordförande. En av dem har varit ledamot i lottaöverstyrelsen (LÖ) tidigare och en är ny i styrelsen och som vice ordförande. I övrigt var det två som kom in som nya ledamöter, berättar Eva Nolsäter som är nöjd med den åldersspridning som finns i LÖ, att det kommer yngre och fyller på ”underifrån”:
– Vi har två unga lottor i LÖ som sitter kvar kommande år och det är jag jätteglad för. Det är väldigt positivt att vi har hela spannet av åldrar, inklusive yngre – samtidigt som det är viktigt att ha ledamöter med mycket erfarenhet.
Med 50 års erfarenhet inom Lottakåren har Eva kunnat följa förändringarna och utvecklingen genom åren.
– När jag började som lotta var rikslottachefen heltidsanställd, vilket förändrades omkring 2006–2007 då det blev ett förtroendeuppdrag. Jag arbetar på mitt civila jobb och har detta som förtroendeuppdrag, så visst är det stor skillnad jämfört med att kunna gå till ett jobb som rikslottachef på hundra procent.
Detta samtidigt som intresset för, och behovet av, beredskap och frivilligorganisationer har fått ett rejält uppsving.
– Det har ju tråkiga orsaker, men det har blivit en helt annan känsla för frivilliga försvarsorganisationer efter bland annat Rysslands fullskaliga angrepp på Ukraina. Det finns ett helt annat tryck, även efter Folk och Försvars Rikskonferens i början på året. Inte minst pratar man mycket om beredskapen på den civila sidan.
Här menar Eva att informationsuppdraget kring civila försvaret blir en allt viktigare uppgift för Lottakåren.
– Det är också något vi gör väldigt mycket, till exempel i våra beredskapsutbildningar som ”Sköt dig själv”, ”När det oväntade händer” och "Fakta och sanning i en demokrati". Där är dessutom alla välkomna, man behöver inte vara medlem i en frivillig försvarsorganisation för att få delta.
Fortsatt arbete med civila avtal
Till det civila försvaret ökar behovet av de frivilliga försvarsorganisationernas stöd till myndigheter.
– Där har vi jobbat länge för att få till avtal med länsstyrelser, kommuner och andra myndigheter, och har lyckats ganska väl. Men det behövs mer förståelse hos myndigheterna för hur stora resurser de faktiskt behöver i en kris. Det räcker inte med tre stabsassistenter i en organisation som ska gå dygnet runt om det blir kris eller krig, utan snarare tio. Där har vi en del utmaningar.
Eva påpekar samtidigt att det är ganska nyligen som man på allvar lyckats etablera sig på den civila sidan.
– Det var för tre till fem år sedan som det lossnade. Länsstyrelsen Skåne var bland de första som förstod vikten av det här. Det är en stor fördel att de kan få in stabsassistenter som får övning, får träffa personalen, får inloggningsuppgifter och så vidare så att de snabbt kan tas i anspråk och komma igång när det inträffar en kris. Det handlar om att hitta de goda ingångarna så att vi kan etablera samma koncept i hela landet.
Framtidsfrågor på agendan
För både LÖ och hela Svenska Lottakåren finns det flera viktiga framtidsfrågor i fokus.
– Vårt fokus har tidigare varit mycket på att rekrytera, men vi behöver också behålla de nya som kommer in. Det är betydligt billigare och enklare att behålla medlemmar än att rekrytera nya.
Mer samverkan både internt och med andra organisationer är en annan strategisk fråga framöver, menar Eva:
– Jag ser fram emot att vi kan bli bättre på att samverka internt. Vi har nästan 80 lottakårer i landet och det är en viktig fråga att se till att alla kårer känner sig behövda, och att vi inte tappar några kårer för att de inte orkar med sina uppgifter.
Hur kan man då stödja den här samverkan?
– Det är en svår fråga. Vi försöker stödja våra lottakårer så mycket som möjligt, bland annat med kontaktpersoner vilket en del kårer tycker är jättebra, medan andra vill leva sitt eget liv. Hur vi ska göra denna mandatperiod måste vi diskutera i nya LÖ. Men vi måste bli ett kitt i hela organisationen, och det kräver ganska mycket av oss i ledningen, att åka runt och vara en sammanhållande kraft.
När det gäller nya kanaler och sätt att nå ut brett, exempelvis i sociala medier, är Eva lite tveksam. Hon ser ett större värde i hög kvalitet i kontakten med allmänheten, snarare än kvantitet.
– Naturligtvis måste vi finnas i sociala medier, men jag tänker att det kan vara lika viktigt med ett möte på biblioteket, som vi kanske har ihop med några andra frivilligorganisationer. Även om det inte kommer så många får vi se till att ta hand om dem på bästa möjliga sätt och guida dem vidare. Varje presumtiv medlem är viktig för oss, säger Eva och fortsätter:
– Det är viktigt att inte bli besviken för att det kommer fem personer istället för 20 på en infoträff, utan ta desto bättre hand om dem som faktiskt är där. Det tänker jag är något vi behöver stärka i organisationen.
Trots det engagemang som krävs, vid sidan av ett heltidsarbete, kan Eva Nolsäter mycket väl stå till förfogande igen på nästa riksstämma.
– Ja, det kan jag. Jag gillar ju den här organisationen och har varit med länge. Sedan måste man alltid fundera. Jag har en familj som kanske vill se lite mer av mig, men jag tror att de är rätt nöjda i familjen med att jag ställer upp igen.
Fakta om lottaöverstyrelsen:
- Lottaöverstyrelsen (LÖ) består av 6 ordinarie ledamöter och ett presidium bestående av rikslottachef och två vice ordförande. Vid riksstämman 2024 beslutades att LÖ inte ska ha några ersättare.
- Generalsekreteraren ingår i LÖs presidium och LÖ har även en adjungerad sekreterare.
- För rikslottachef och vice ordförande finns ingen begränsning i antal mandatperioder. Övriga ledamöter kan väljas högst 3 mandatperioder i rad.
- LÖ har ingen kassör utan ekonomi och redovisning sköts av Svenska Lottakårens kansli.
- Riksstämman bestämmer antal ledamöter och ersättare i överstyrelsen samt väljer personer till styrelsen.
Text: Eva Jönsson, Copyfabriken