Sövestadortens lottakår firar 80 år | Svenska Lottakåren
Hoppa till huvudinnehåll

Sövestadortens lottakår firar 80 år

Vera Hagemann Herts, Sövestadortens första kårchef, och Inga Klang, dåvarande och nuvarande kårchef, när de båda träffades på Sövestadortens lottakårs 50-årsjubileum 1991

17 mars 1941 bildades Sövestadortens lottaförening under Ystads lottakår. Redan en månad senare hade 244 medlemmar rekryterats. Fokus var på att stötta militären och hemvärnet vilket man gjorde genom att samla in pengar men också genom att säkerställa att soldaterna hade de kläder de behövde, från strumpor till snökåpor.

Nuvarande kårchefen Inga Klangs barnbarn Fredrik Klang beskriver verksamheten som en del i en uppsats kring beredskapstiden. Texten nedan är ett segment ur hans uppsats.

Måndagen den 17’e Mars 1941, cirka 4 kilometer norr om Ystad i Sövestad samlades en skara kvinnor för att starta en ny lottaförening under Ystads lottakår vars ordförande grevinnan af Sillén representerade på plats för att informera om verksamheten(1). Vid tidpunkten fanns redan över 200 kårer etablerade i landet med sammanlagt mellan 27 000 och 70 000 medlemmar(2) (de statistiken tillhanda ger inte mer exakta siffror). Inga är 14 år gammal och får formellt inte gå med i föreningen förrän vid 16 års ålder men blir ändå inskriven på egen begäran(3). Föreningen väljer in kvinnor i styrelsen med framstående sociala positioner såsom Vera Hagemann(4), fru till Gustav Alexander Hagemann, son till Gunnar Aage Hagemann som äger Bergsjöholm(5). Även frun till lärare Olsson i Hedeskoga väljs in(6), Ingeborg Hansson. Samt kyrkoherde Isbergs fru(7) som sekreterare, Ullamärta Isberg(8).

Föreningens första formella uppgift var att rekrytera nya medlemmar och till nästa styrelsesammanträde, en månad senare, kunde de fem gruppcheferna som utsätts vid grundandet rapportera tillbaka följande siffror(9):

  • Bjäresjö 56
  • Hedeskoga 79
  • Öja 42
  • Bromma 18
  • Sövestad 49

Totalt 244.

Verksamheten kom väldigt snabbt igång, bortsett från att rekrytera nya medlemmar så var det mest brådskande att sticka strumpor till militären. Det kom säckvis med strumpskaft av grått ylle från Försvaret. Fotdelen i sig var avklippt då den var utsliten, det var alltså frågan om att återanvända den del på strumpan som inte var sliten. Stickorna stoppades då in i de befintliga maskorna och så stickade man en ny fotdel på strumpan. Hade man långt hår så skulle man ta ett hårstrå och sticka med i garnet så höll strumporna längre. Man kunde även ta en bomullstråd, vanlig sytråd, att sticka in sidan om yllegarnet, många valde detta. Garnet i sig tillhandahölls av Garnkommitén som var en intern del i lottorna som skötte inköp av garn och ull till stromporna som stickades åt soldaterna för pengar som lottakåren samlat in(10). Denna kommité informerade även i hur strumporna skulle stickas för att bland annat undvika hålsömmar samt att göra inläggning av bomullstråd med mera. Information spreds via informationsblad som skickades ut(11).

Man sydde också snökåpor till alla soldaterna i hemvärnsområdet, dessa vita kåporna var primärt ämnade som kamouflage som drogs utanpå kläderna med en huva som kunde dras över hjälmen. Kåpan hade ett utseende som en större regnrock och även här bekostades materialet av lottakåren(12).

Sövestadortens lottaförening, likt resterande organisationen, hade som uppgift att agera som ekonomiskt stöd till hemvärnet, detta finansierades i huvudsak av olika insamlingar och evenemang som genererade ett ekonomiskt kapital. Det första sådana evenemang var en sommarfest som skulle gå av stapeln den 12’e Juli 1941 och skulle hållas på Ruuthsbo gård(13). Det ekonomiska resultatet var cirka 2200 kronor,(14) en summa som för sin tid var ansenlig. Man arrangerade motsvarande fester flertalet gånger genom åren, som midsommarfest i Krageholms skog eller fester för hemvärnsföreningen i närliggande bygd.

Bifogat hittar du det ursprungliga protokollet och även en utskrift av protokollet.

Referenser:

1 Protokoll fört vid sammanträde med styrelsen för Sövestadortens Lottaförening den 17 Mars 1941.
2 Riksförbundet Sveriges Lottakårer, Seklernas arv - Sveriges Landstormskvinnor, Stockholm 1983 sida 179.
3 Intervju med Inga Klang, Hedeskoga 2021/02/25.
4 Protokoll fört vid sammanträde med styrelsen för Sövestadortens Lottaförening den 17 Mars 1941.
5 https://finnholbek.dk/getperson.php?personID=I10304&tree=2 (2021/03/15)
6 Protokoll fört vid sammanträde med styrelsen för Sövestadortens Lottaförening den 17 Mars 1941.
7 Intervju med Inga Klang, Hedeskoga 2021/02/25.
8 Protokoll fört vid sammanträde med styrelsen för Sövestadortens Lottaförening den 17 Mars 1941.
9 Protokoll fört vid sammanträde med styrelsen för Sövestadortens Lottaförening den 18 April 1941.
10 Intervju med Inga Klang, Hedeskoga 2021/02/25. Telefonintervju 2021/03/01. Intervju Hedeskoga 2021/03/05.
11 Utskickat informationsblad från Lottakår-rådets Garnkommité till de enskilda lottakårerna
1940/09/20.
12 Intervju med Inga Klang, Hedeskoga 2021/02/25 samt 2021/03/05
13 Protokoll fört vid sammanträde med styrelsen för Sövestadortens Lottaförening den 6 Juni 1941.
14 Protokoll fört vid sammanträde med styrelsen för Sövestadortens Lottaförening den 30 Juli 1941.

 

protokoll_410317.pdf

Ladda ner

utskrift_av_protokoll_410317.pdf

Ladda ner