Spontan krisberedskap utanför porten

Att förbereda sig för en kris är inte så svårt, och ju fler som gör det, desto mer underlättar vi alla för att hela samhället ska fungera vid en kris. Det menar Marie Ekberg, utbildare inom Svenska Lottakåren och även engagerad i Bilkåren, Hemvärnet och Röda Korset. Som utbildare i Svenska Lottakårens kurser ”Sköt dig själv” och ”När det oväntade händer” har hon märkt av ett kraftigt ökat intresse. Det fick henne att göra en spontan utbildningsinsats utanför sin egen port, där hon ställde sig med ett bord och sin egen krislåda.

– Jag tycker om att bidra i samhället och har en kunskap som kanske inte alla grannar har. Här kunde jag hjälpa dem i min närhet att bli mer förberedda. Jag tänkte också att det vore bra att lära känna varandra i vår stora förening och kanske hitta saker som vi kan förbereda tillsammans.

Så på söndagen den 6 mars kl. 10–11 stod Marie Ekberg vid ett bord med sin krislåda utanför porten efter att ha lagt ut information i föreningens Facebook-grupp. Gensvaret var över förväntan, med många grannar och förbipasserande som kom fram och klämde och kände på sakerna i krislådan.

– Det var grannar med gäster på besök, personer som var ute med hunden, så det blev mycket prat. Det jag bär med mig starkast är en äldre kvinna som sa ”jag har tittat var vårt närmaste skyddsrum finns och nu ska jag gå och titta på det, vilka vill följa med?” Hon tog ansvar själv, skaffade information och tog med sig andra, istället för att passivt vänta på information eller hjälp.

Just hjälpsamhet är överlag en grundbult i beredskapen, utöver den personliga krisberedskapen, säger Marie Ekberg:

– Det är bra att först tänka på vad vi själva och vår familj behöver. Men sedan handlar det om att tänka på andra också. Grannen som går med rullator, hur kan jag hjälpa den om hissen står still? Att hjälpa någon annan tänker jag dessutom gör att andra vill hjälpa dig också.

Vanligaste frågorna

Den vanligaste frågan handlade om vad man ska ha hemma, men många frågade även om Maries system för ”rotation”, det vill säga för att hålla reda på vilka varor som är äldst och när de behöver bytas ut.

– Jag tänker att det inte måste vara en krislåda som står för sig själv undangömd, utan det är bra om man kan rotera varor i sin vardag och hela tiden ta den äldsta, ta batterier från lådan till dina saker hemma och fylla på krislådan med nya så att den alltid är uppdaterad.

Vad är då viktigt att ha i krislådan, som många kanske inte tänker på? Och tvärtom – vad tänker folk att de behöver, som de kanske faktiskt inte behöver?

– Nu finns det ju många listor att ta del av, men tänk även på att utgå från dina egna behov. Förutom personliga mediciner kanske jag använder något jag äter som håller magen i trim till exempel, säger Marie Ekberg och fortsätter:

– Säkerställ också att du har viktiga telefonnummer uppskrivna på en lapp eller i en telefonbok. Vi är så vana vid att ha allt i mobilen, men vid en kris när du inte kan ladda mobilen, då kan du inte heller ringa från någon annans mobil om du inte har tillgång till numret.

Ett annat tips är att tänka på vilka matvaror du faktiskt tycker om, istället för att hamstra burkmat och konserver som du aldrig äter annars. Många räknar också med för lite vatten.

– Jag har lagt märke till att det är väldigt tomt på kidneybönor och kikärtor i butikerna nu. Men om jag inte tycker om de här bönorna i vanliga fall, då blir de inte godare dag fyra under ett strömavbrott. Så ha lite gott i krislådan också! Vad gäller vatten räcker det inte med ett par pet-flaskor, utan det handlar om 3–5 liter per person och dygn för att både dricka, laga mat, diska och sköta hygienen.

Krisberedskap – inte krigsberedskap

Marie Ekberg poängterar att förberedelser inte handlar om krigssituationer, även om det ökade intresset just nu troligen uppstått på grund av kriget i Ukraina. Mer troligt är att det inträffar andra typer av samhällsstörningar som förorenat vatten, längre strömavbrott, översvämningar eller skogsbränder.

– Lottakårens utbildningar om beredskap har vi haft i många år, och de handlar främst om förberedelser för samhällskriser. Ju fler av oss som har kunskap och agerar, desto mer bidrar vi till att hela samhället fungerar. Det handlar om att öka allas medvetenhet, istället för att det bara är några ”superpreppers” som har den här beredskapen. Det finns ju faktiskt också en sådan förväntan på oss från MSB, poängterar Marie.

Hennes initiativ med demonstration av krislådan har redan gett ringar på vattnet. En annan bostadsrättsförening i området har frågat om den lokala lottakåren kan göra samma sak hos dem. Nu blir det dock i en mer planerad form med Marie och hennes kollegor i Sollentuna Lottakår.

– Så mitt lilla test har gett genomslagskraft. Efteråt var det grannar som berättade att de åkt iväg och handlat en vevradio, vattendunkar och annat. Det känns skönt, för då har budskapet landat, när människor lägger det i sina egna händer. Då bidrar vi också till att avlasta hela samhället så att resurserna kan gå till dem som verkligen behöver det mest, avslutar Marie.

Marie Ekbergs tips för mer information

• msb.se – där finns bl a foldern Om krisen eller kriget kommer att ladda ner.
• krisinformation.se – där finns bekräftad information, finns även som mobil-app.
• svenskalottakaren.se – mer information om Svenska Lottakåren.
• det finns även många andra frivilliga försvarsorganisationer – länkar till dem finns också på msb.se.

Tips på samarbete kring beredskap

• I en förening, ett flerbostadshus eller ett grannskap – se om ni kan använda gemensamma utrymmen för delar av krisvarorna, till exempel ett svalt utrymme för att lagra några vattendunkar.
• Alla behöver inte ha allt – saker som vevradio, campingkök med mera kan fördelas på några av hushållen istället för att alla behöver ha allt.
• Prata med grannar, ta reda på vad var och en har för kunskaper att bidra med, till exempel sjukvård, teknik, el, fordon, it.

Text: Eva Jönsson, Copyfabriken
Bilden i texten: Marie Ekberg och grannen Erik Lindebäck. Foto: Linda Paberit.