”Det gäller att försöka tänka som fienden”

Under fem dagar var Sverige under attack, men lyckligtvis bara i form av en FUS, en funktionsövning i underrättelse- och säkerhetstjänst för personal inom Försvarsmakten. Där deltog även Susanne Engstad som en av sex underrättelseassistenter utbildade av Svenska Lottakåren.

Publicerad 17 november 2025
Susanne Engstad
Fotograf:
Privat

Övningen genomfördes i Enköping under fem dagar i oktober och omfattade ett flertal försvarsgrenar.

– Det var några från hemvärnet och resten var anställda i armén, flygvapnet och marinen. Vi var nog uppåt hundra personer totalt. Jag var inte med på FUS 2024 men det här året fick jag frågan och tackade ja, för det är alltid bra att öva på sina färdigheter., säger Susanne Engstad som är 49 år, bor utanför Arvika och jobbar som både inredningsarkitekt och i hemtjänsten.  

Som en av sex underrättelseassistenter utbildade av Lottakåren hade hon i uppdrag att logga händelser, inhämta information om fiendens operationer och se mönster för att försöka förutse vad fienden kan göra härnäst.  

– Man får sätta sig in i vilken typ av vapen och fordon fienden har, hur de brukar röra sig och vad de har gjort tidigare. Vi meddelar våra iakttagelser både uppåt till högre chef och neråt till de underställda. Utifrån vad vi bedömer kan bli fiendens nästa drag kan vi ge förslag, till exempel att skicka ut ubåtar eller flyg, kontrollera ett visst område – eller gå till attack, berättar Susanne.

Konkreta exempel kan vara att fienden försöker slå ut elförsörjningen, ta över en hamn eller attackera en myndighet.  

– Elen är ofta det första, eftersom det lamslår många saker. Sedan kanske man ger sig på vattenförsörjning, förnödenheter, sjukhus.  

En verklighetstrogen upplevelse

FUS:en genomfördes i en stor övningshall och Susanne upplevde övningen som mycket verklighetstrogen.

– Man är som i en bubbla och upplever på sätt och vis en verklighet som är vardag nere i Ukraina, så det är inga omöjligheter att det kan hända. När vi har våra hemvärnsövningar i Värmlandsbataljonen är vi ett par underrättelseassistenter som gör de här uppgifterna. Men det här var mycket större och det var väldigt spännande att få vara med alla försvarsgrenar och träffa de som jobbar heltid i försvaret, säger Susanne.

Man kanske kan tänka sig att de frivilliga skulle ha lägre ”status” bland alla försvarsanställda, men så var det inte alls – här är alla lika viktiga, säger Susanne:

– Ja, absolut. Man blir väl omhändertagen, alla är väldigt välkomnande och generösa och förstår att det också måste finnas människor från det civila arbetslivet som är med och mannar upp hela försvaret. 

Stor nytta av utbildningen

Susanne tycker att utbildningen till underrättelseassistent stämmer bra med vad man ska göra sedan, och det är samma utbildning som används inom hela försvaret.

– Något av det viktigaste jag tog med mig från utbildningen till underrättelseassistent är det här att försöka tänka som fienden. För det mesta är ju en beväpnad fiende galen. Då får man tänka sig att jag är en person som inte bryr mig om människors värde eller om jag själv dör. Då kan vad som helst hända.  

Susanne hade också nytta av en kurs i försvarets ledningssystem, som hon gick i somras.  

– SitaWare är mjukvaran som hela försvaret använder och den jobbade jag mest med under övningen. Den innehåller en karta med olika lager för var de egna förbanden finns och var händelser sker eller kan ske. Allt finns på kartan, det går att skriva rapporter direkt i kartan och idealiskt ska den även kunna användas för meddelandehantering. 

Intensivt och imponerande  

Roligast var att träffa och nätverka med kollegorna som jobbar heltid i Försvarsmakten, tycker Susanne:  

– Det är fantastiskt att se hur duktiga de är och hur trygg man känner sig. Det är riktigt kunnigt folk som har hand om försvaret. En sådan övning ger också en bra känsla att man är en del i något större, även om man också känner att man behöver öva ofantligt mycket mer. Det är också väldigt intensivt och när man kommer hem efteråt är man ganska utmattad och lättvaggad, skrattar Susanne.

Övningar är också givande på ett personligt plan, tycker hon:

– Jag blir alltid mer ödmjuk under övningar, men de ger också en annan typ av självförtroende när man ser att det här kan jag utveckla och det här är jag bra på.  

Väskan är alltid packad

För Susanne Engstad har det gått fort att gå från att bli medlem till att utbilda sig till underrättelseassistent och ett frivilligavtal i Hemvärnets Värmlandsbataljon. Hon gick med i Lottakåren 2018, efter att ha sett ett inslag på tv från en Aurora-övning.

– Då kom det till mig att vi alla måste vara med och hjälpa till. Så jag ansökte om att få göra en GU-F (grundläggande soldatutbildning för frivilliga) och blev rekommenderad att gå med i Lottakåren, berättar Susanne som redan samma år utbildade sig till stabsassistent. 2023 fyllde hon på med utbildningen till underrättelseassistent, i Uppsala.

Idag är hon även krigsplacerad som underrättelseassistent i Värmlandsbataljonens stab och känner sig väl rustad för ett skarpt läge.  

– En sådan här övning bidrar verkligen till att jag känner mig bekväm med att fixa uppdraget. Vi i Värmlandsbataljonen övar ganska regelbundet, är bekväma i gruppen och kan vår egen terräng. Så väskan är packad, jag vet var allt är och kan rycka ut på kort tid, säger Susanne som vill uppmana fler att engagera sig.

– Det är både viktigt och spännande. Man kan vara mer och mindre engagerad, men att vara med på något hörn är väldigt givande. Oavsett vem du är finns det många sätt att utvecklas och bidra inom försvaret och hemvärnet.

Fakta - underrättelseassistent

Svenska Lottakåren utbildar underrättelseassistenter för det militära försvaret, främst till Hemvärnet, men även det civila försvaret. För att bli underrättelseassistent ska man först vara utbildad stabsassistent. 

Text: Eva Jönsson, Copyfabriken