”Mentorprogrammet är en fantastisk möjlighet”
Vi fortsätter följa Lina Sigurdh och Ann-Christin Karlsson, som deltar i Svenska Lottakårens mentorprogram – Lina som adept och Ann-Christin som mentor. Här berättar Lina om den andra delen i styrelseutbildningen, som fokuserade på ekonomi, formalia – och även lite oskrivna regler.
– Vi pratade om att hålla styrelsemöten, att ha årsmöte och kårstämma, formalia kring det, regler, vad man bör och inte bör. Inför helgen hade vi tittat på riksförbundets ekonomiska redovisningar för 2022 och 2021 för att se om vi såg något där som vi ville diskutera eller fråga om, berättar Lina Sigurdh.
Något som Lina tyckte var intressant var hur det fungerar i en ideell verksamhet, vad det finns för kostnader där och vilken detaljnivå det ska vara på redovisningen.
– Det blev en diskussion om vad man kanske skulle ta upp och fråga om, till exempel handlade det om posten Övriga utgifter där det var en ganska stor summa pengar. Det hade kanske kunnat brytas ner och redovisas lite tydligare.
Bråttom med bokslutet
Utbildningshelgen kom på sätt och vis lite olägligt för Lina, som i höstas valdes till kassör i Uppsala lottakår. Hon blev nämligen tvungen att göra klart bokslutet precis före utbildningshelgen och därmed fick hon inte så mycket praktisk nytta av den del som handlade om just redovisning och bokslut. Linas mentor Ann-Christin Karlsson hann inte heller hjälpa till så mycket eftersom det gick snabbt.
– Eftersom jag hade blandat ihop datumen blev det bråttom att göra bokslutet. Så just då hann vi inte ha så mycket kontakt, men vi hade pratat om det tidigare. Det hade ju varit idealiskt om jag kunnat göra bokslutet efteråt, men det gick bra ändå. Det var ändå väldigt givande att höra hur det bör gå till och vad som är viktigt att tänka på, säger Lina som var överraskad över att inte få några frågor om redovisningen på ”sin” kårstämma:
– Ja, det var nästan så att jag blev lite besviken, jag hade verkligen laddat upp och förberett mig för att det skulle komma, men det var tydligen inga frågetecken.
En fråga i taget
När det gäller ”do’s and don’ts” – vad man ska göra och inte göra – fick Lina lära sig en viktig grundregel ganska snabbt:
– Vi skulle rollspela en kårstämma och då fick jag direkt lära mig att om man ställer en fråga som man ska fatta beslut på, då ska det vara en fråga, till exempel ”kan vi välja den här personen till sekreterare” eller vad det nu är. Man ska inte baka ihop två eller fler frågor och det hade jag gjort när vi rollspelade. Så där fick jag snabbt ett påpekande, skrattar Lina och fortsätter:
– Det var samtidigt en tankeställare överhuvudtaget, hur viktigt det är att inte prata slentrianmässigt, utan tänka efter. Att man håller sig till föredragningslistan, försöker hålla tiden och vara så kortfattad man kan samtidigt som man fortfarande är tydlig. Det finns en anledning till formalian, för att det ska bli både effektivt och korrekt.
Mentorn Ann-Christin tycker å sin sida att Lina klarar sig utmärkt och inte behöver särskilt mycket hjälp när det gäller styrelsearbetet.
– Jag känner att Lina är väldigt duktig och insatt, så mitt stöd kring utbildningen har mer varit att hon kommer med påståenden och jag svarar om det är rätt eller fel. Att bara göra ett bokslut så där, och få det godkänt av alla, det är starkt, säger Ann-Christin som själv var kårchef i Tierps lottakår under många år. Men då behövde hon inte bekymra sig så mycket över de ekonomiska frågorna.
– Vi hade en väldigt bra kassör och duktiga revisorer, så det var inga problem. Då var det däremot fortfarande mycket hantering av kontanter. Om man ordnade exempelvis en julförsäljning och inte kassören var närvarande, då var det ett antal tusen kronor i kontanter att redovisa vidare. Det är delvis enklare nu när nästan all pengahantering sker digitalt och du kan se exakta summor och betalningar.
GU–F nästa punkt på agendan
Mentorprogrammet som Lina och Ann-Christin deltar i pågår under cirka ett år och avslutas 11 oktober 2024. Större delen av styrelseutbildningen är nu avklarad.
– Vi ska ha ett digitalt möte i vår, sedan är det inget mer fysiskt möte förrän i höst. Nu ligger det mer på mig och Stina att fortsätta mötas och prata om det vi behöver, säger Lina som nu fokuserar desto mer på att gå GU–F, grundläggande soldatutbildning, på Väddö skjutfält utanför Stockholm.
– Jag rycker in den 9 mars. Det är första ”gröna” steget som är generellt och leds av Försvarsutbildarna, berättar Lina som siktar på att bli underrättelseassistent så småningom.
– Det var mina utbildningsplaner från början, men det har varit lite krångel och tagit mer tid på grund av pandemin och livspusslet, så nästa steg efter GU–F:en är en stabsassistentutbildning på två veckor som jag ska gå i sommar om jag blir antagen. Sedan får vi se om jag går ytterligare utbildning till underrättelseassistent eller inte. Men det är på gång.
Ann-Christin har också många års erfarenhet av den militära sidan då hon varit med i Hemvärnet och därefter utbildat sig och arbetat som stabsassistent.
– Då hade vi utbildning i Hemvärnets lokaler i skogarna utanför Tierp där jag gjorde min ”gröna tjänst”. Men då var man borta ett par veckoslut och någon vardagkväll. GU–F är en helt annan nivå när man åker iväg i två veckor, säger Ann-Christin, som inte har så mycket tips och råd att ge Lina om den militära biten – utom ett, som är mer personligt:
– Ha kul och skaffa nya vänner! Det är också viktigt. Och jag är säker på att när Lina kommer hem har vi massor att prata om.
Men apropå Linas livspussel ser Ann-Christin som en av sina uppgifter att hjälpa till att ”bromsa” om och när det behövs.
– Det är jätteintressant och roligt att lära känna en ung tjej som är positiv och full av energi. Men hur hon får ihop livspusslet förstår jag inte. Det är också lätt att stjälpa över uppgifter och arbete på någon som är väldigt engagerad och vill mycket. Så det är viktigt att hon inte tar på sig för mycket, poängterar Ann-Christin.
Lina å sin sida verkar inte ett dugg stressad, bara peppad. Och rekommenderar fler unga lottor att gå mentorprogrammet.
– Om man får möjlighet tycker jag absolut att man ska göra mentorprogrammet. Det är en fantastisk möjlighet och otroligt givande.
Detta är tredje delen i vår serie där vi följer Lina Sigurdh och Ann-Christin Karlsson genom lottakårens mentorprogram.
Andra delen: ”Jag hade stålsatt mig för att det skulle vara torrt och tråkigt”
Första delen: Mentorprogrammet rustar framtidens lottor
Text: Eva Jönsson, Copyfabriken