Räddningschefens idé att ta hjälp av Lottakåren ”De frivilliga kommer med en kvalitetsstämpel”

I slutet av maj var grundvattennivåerna på Gotland ungefär som de brukar vara efter turistsäsongen, i slutet av augusti. 

– Vi hade alltså hela turistsäsongen framför oss och därmed fanns en stor risk för akut vattenbrist. Därför inrättade vi den här särskilda händelsestaben för att titta på olika scenarion och alternativ: värsta tänkbara scenario, det mest troliga, vad som kan hända och vad vi behöver göra för att det inte ska hända. Vatten är ju en kritisk resurs för många verksamheter som sjukhus, skolor och måltidskök, säger Lars-Göran Uddholm.

Staben bestod framför allt av vattenproducerande verksamheter och kommunikation.

– Syftet med den särskilda staben var att hålla ihop och samordna arbetet istället för att det sker på olika ställen, så att alla insatser går i takt, säger Lars-Göran. 

Van vid att arbeta med lottor

Det var Lars-Görans idé att ta hjälp av Lottakårens stabsassistenter: 

– Vi insåg direkt att vi behöver dokumentera vad vi gör. Då frågade jag Lottakåren om det fanns möjlighet att få hjälp. Det visade sig att de hade haft en stabsassistentkurs med lottor här på ön, men sedan hade dessa inte fått möjlighet att öva.

Initialt fick regionen därför stöd av Stabspoolens stabsassistenter från fastlandet, samtidigt som Gotlands lottakårs stabsassistenter fick en kort repetitionsutbildning för att sedan ta plats i staben, vilket vi berättat om i en tidigare artikel.

För Lars-Göran var det självklart att vända sig till Lottakåren eftersom han har arbetat med lottor vid flera andra händelser och insatser – första gången var redan för tjugo år sedan:

– Den första kontakten jag hade med en stabsassistent från Lottakåren var 2005, efter tsunamin. Sedan har det skett flera gånger, bland annat i samband med storbranden i Västmanland 2014. Därför visste jag sedan tidigare att det fungerar väldigt bra.

Tillgängliga, utbildade och kunniga

Fördelen som Lars-Göran vill lyfta fram är att de frivilliga från exempelvis Lottakåren är organiserade och utbildade. 

– Det finns en kvalitetsstämpel, man får inte vem som helst, utan de som kommer har relevanta kunskaper, både i att arbeta i stab och att i det här fallet sköta dokumentation. 

Tillgängligheten är en annan aspekt, att de kan rycka in snabbt och komplettera den egna organisationen:

– Det är väldigt värdefullt att man kan få tillgång till dessa kompetenser på ett sätt som avlastar den egna organisationen, att vi kan få stöd utifrån av utbildade frivilliga som temporärt går in och underlättar för regionen som annars är hårt belastad.

Vattenbristen blev kanske också lite av en väckarklocka för regionen, om hur viktigt det är att ha ett etablerat samarbete med frivilliga. 

– Därför håller vi på att bygga upp en regional resursgrupp där ett antal lottor kommer att ingå.

Bra att tänka på inför att använda frivilliga

Även om Lottakårens stabsassistenter är utbildade och övade kan det finnas utmaningar när man tar in frivilliga. Lars-Göran tipsar om ett par saker som är bra att förbereda innan arbetet startar: 

– Eftersom vi valde att göra mycket av dokumentationen i våra system blir det lite svårt med frivilliga som inte har en anställning men som ändå behöver åtkomst till de interna systemen. Vi hittade sätt att lösa det, men det tog lite tid och det är bättre att ha detta klart innan, så att man inte behöver ägna tid åt det i en akut situation.

En annan utmaning är anställningsvillkor och avtal, som helst ska finnas på plats innan. Här pågår ett arbete om ett övergripande avtal för att förenkla för myndigheter som tar hjälp av frivilliga, berättar Lars-Göran:

– Vår arbetsgivarorganisation Sobona och SKR [Sveriges Kommuner och Regioner] jobbar med att ta fram ett avtal för när de använder frivilliga i samband med kriser. Det finns inget sådant avtal idag utan man brukar använda ett avtal som är utformat för räddningspersonal i beredskap, RIB, och det är inte helt anpassat till frivilliga.

Ökad medvetenhet om betydelsen av frivilliga

Kriget i Ukraina anges ofta som den främsta orsaken till det ökade intresset för de frivilliga försvarsorganisationerna, men Lars-Göran Uddholm menar att den förändringen började långt före Ukraina-kriget:

– Jag vill påstå att branden 2014 i Västmanland var en vändpunkt, då det blev väldigt tydligt att frivilligheten behövs. Nu är jag verksam på Gotland men det har varit många situationer där man har använt frivillighet i olika former, inte minst i samband med covid-pandemin. Här använder vi frivilliga även för trygghetsskapande åtgärder under till exempel Almedalsveckan. 

Kriget i Ukraina har däremot aktualiserat frågan om krigsplaceringar, och Region Gotland kommer framöver att krigsplacera lottor:

– Ja, de som ingår i den regionala resursgruppen RRG kommer att krigsplaceras. Generellt i RRG-gruppen kan de ha olika roller och utbildning, men stabsstöd är definitivt en efterfrågad roll, avslutar Lars-Göran.

FAKTA

Vattenbristen på Gotland
I samband med de låga yt- och grundvattennivåerna sommaren 2025 aktiverade Region Gotland en särskild händelsestab. Kampanjer för att hushålla med vattnet tillsammans med andra åtgärder, som att minska trycket i de kommunala vattenledningarna, gjorde att regionen kunde säkerställa tillgång till dricksvatten och undvika en akut vattenbrist.

Text: Eva Jönsson, Copyfabriken