Ingen ”picknick” att vara fältkock på vintern | Svenska Lottakåren
Hoppa till huvudinnehåll

Ingen ”picknick” att vara fältkock på vintern

Efter sommarens grundutbildning till fältkock var det dags för Jessica Svensson att ta sig an vinterutbildningen. Och det visade sig vara ganska stor skillnad att hantera matlagning i fält när det är kallt.

Jessica Svensson, medlem i Svenska Lottakåren och avtal som fältkock i Hemvärnet, har tidigare berättat om sina upplevelser av att utbilda sig till fältkock. Utöver grundutbildningen krävs en vinterutbildning, som Jessica gick under sju dagar i november 2019 på Fältjägarförbandet på Frösön i Östersund. Men vad skiljer sig åt mellan sommar och vinter egentligen?

– Till att börja med är det så mycket mer packning man ska ha, eftersom alla värmekläder ska med. Och något jag helt hade glömt bort var att gå in mina vinterkängor. Det var tur att det inte var så kallt, så att jag kunde ha mina vanliga kängor, skrattar Jessica.

Viktigt hålla koll på rör och slangar – och varandra

Medan grundutbildningen förstås handlade mycket om att lära sig kokvagnen, var fokus denna gång mer på att hantera förutsättningarna som kylan innebär. En utmaning är att hålla sig själv varm och ren, ha koll på om en kamrat visar tecken på att bli kall och vad man gör då.

– Det är till exempel viktigt att inte stå stilla utan röra sig, att byta strumpor även om det är kallt, och att dricka mer vätska. En annan utmaning är att alltid ha tillgång till varmvatten för att kunna diska hygieniskt. Vattnet får absolut inte frysa, så vi fick snabbt lära oss vilka rör och slangar som behöver tömmas och hur man får diskvattnet riktigt hett. Att komma ut på morgonen och vattnet har frusit i ett rör, det har man inte tid med, berättar Jessica.

För att hålla vattnet varmt värmde fältkockarna vatten med hjälp av ångan från kokvagnens tryckkokskärl. Men de fick även testa att elda med ved i ett av kokvagnens kärl för att lära sig hur det går till.

­– Det gällde hela tiden att ha varmvatten eftersom det kyls av oerhört snabbt. Vi hade ändå bara fem minus som kallast, du kan ju tänka dig hur det är när det är minus 25, säger Jessica som tyckte att en av de roligaste momenten på utbildningen var att få bygga en fältdusch.

– Ingen fältdusch är den andra lik eftersom de byggs på olika ställen, av olika människor och på olika sätt. Man får ta det material som finns, vi använde bland annat en tältduk, massor med snöre och ett durkslag. Men det funkade och jag blev definitivt ren även om det var kallt!

Maten svalnar fort

Det är lätt att tänka att kylan samtidigt ger fördelar när det gäller att hålla råvarorna fräscha, jämfört på sommaren när det är varmt. Men så enkelt är det inte, på vintern uppstår istället problemet att det är knepigt att hålla maten varm länge.

– Ja, jag blev förvånad över hur snabbt temperaturen sjunker i maten. Man måste också hela tiden tänka till på vad man skickar ut till soldaterna, att inte ha olika råvaror som ris och gryta separat, utan allt behöver vara samlat. Man förbrukar också mycket mer energi när det är kallt, så maten måste vara mer kaloririk, berättar Jessica.

Stark sammanhållning direkt

Utöver själva utbildningen uppskattar Jessica den sammanhållning och det nätverk som Lottakåren ger. En deltagare som Jessica lärde känna på grundutbildningen i somras, skulle delta i samma vinterutbildning. Eftersom hon bor i Östersund fick Jessica och två andra deltagare sova över hos henne första natten innan utbildningens start.

– Jag tog ett tidigt tåg för att kunna spendera tid med de andra. Det är det som är så fantastiskt med Lottakåren. Trots att vi egentligen inte känner varandra blir det ett starkt nätverk så fort. Via sociala medier har vi hållit kontakt och så bestämde vi bara att ”vi ses däruppe”. Jag fascineras också över att man funkar så bra med helt nya människor och ändå lyckas med det uppdrag man har, säger Jessica.

Övningslagar fältmat till sonen

Det finns många utbildningar inom Lottakåren som Jessica tycker är intressanta, men inom fältkockandet siktar hon först på att gå vidareutbildningen om specialkost.

– Ja, den vill jag nog gå nästa år. Min plan är att mitt koklag ska vara så gluten- och laktosfritt som det bara går. Då känns det oerhört viktigt att man lagar det på ett gott och bra sätt, för det är väldigt stor skillnad att inte få använda grädde, att inte ha stärkelsen i pasta och så vidare.

Jessica har också tagit för vana att öva på att laga mat ur Försvarets kokbok till sin son, som själv är med i Hemvärnsungdom. Och kanske är det därför han också förstår att man inte kan bedöma fältmat enligt samma skala som mammas vanliga mat.

– Han brukar säga: ”Mamma, i fält kommer det här att vara jättegott, men hemma, njaa ...” Så han förstår verkligen skillnaden, skrattar Jessica. 

Läs mer om Jessicas väg mot att bli fältkock i Hemvärnet:

Bli fältkock du med! Läs mer och ansök.

Text: Eva Jönsson, Copyfabriken.