Modern krismat
Ju mer modern krismat vi äter redan idag desto mer ökar vi den svenska krisberedskapen genom att vi äter mer av det som produceras i Sverige båda av bönder och det som växer vilt. Detta är även viktigt ur demokratisynpunkt - ju mer den svenska självhushållningsgraden ökar desto mer ökar vi solidariteten i samhället.
Ökad vegetarisk och vegansk mat ger ökad svensk livsmedelsproduktion då mycket av den maten som odlas går till djurfoder. Detta ger mindre mat än om vi äter maten själva som annars skulle gå till djuren t ex bönor. Det minskar dessutom våra CO2 utsläpp och är mer hälsosamt. Även viltkött och fisk ger dessa fördelar. Om du vill äta kött men inte hittar viltkött är naturbeteskött ett bra alternativ. Källa: WWFs Matkalkylator
Information om krismat och recepten är framtagna av Hugo Malm, Holma folkhögskola
Recept på modern krismat
Svenska Lottakåren har sammanställt ett antal recept på modern krismat som vi hoppas att du ska gilla. Prova dem och tagga gärna #modernkrismat och #lottakåren.
Grunden i alla recepten på modern krismat är att det ska vara maträtter som idag är populära. Att vid kris börja äta nya maträtter kan skapa otrygghet och osäkerhet. Det är alla maträtter som går att äta kalla eller värma upp över öppen eld eller med vedspis om det inte skulle finnas tillgång till elektricitet. Endast ett fåtal av recepten behöver tillgång till vatten. Maträtterna består av råvaror som till stor del klarar av att förvaras i rumstemperatur. De består även av råvaror som i Sverige har hög självförsörjningsgrad av.
Generella tips
Här hittar du tips för vad som är bra att tänka på när du planerar menyn för din moderna krismat.
- Stek i svensk rapsolja (vi producerar inte olivolja i Sverige).
- Välj ekologisk mat då det gynnar den biologiska mångfalden som i sig skapar robusthet i livsmedelsproduktionen.
- Undvik de livsmedel som skapar högst CO2 - utsläpp: nötkött, räkor, ost och fläskkött (Källa: WWFs Matkalkylator)
- Ersätt kött med viltkött.
- Jaga och fiska eller köp direkt från de som gör det.
- Odla delar av din egen mat.
- Plocka vilda växter.
- Ersätt kött med bönor, linser och ärtor (ärtfärs) som vi odlar mycket av i Sverige.
- Minimera ditt matsvinn
- Vegetarisk och vegansk mat klarar mycket bättre av att inte stå kallt (i kylskåp eller frys). Kött klarar ungefär två timmar efter tillagning innan det bör kylas ned.
- Köp svensk mat. Helst lokalproducerat, till exempel via Bondens marknad och Rekoringar.
Kom igång med din egen odling
Ett bra sätt att utöka sitt krismatskafferi är att odla själv - eller tillsammans med andra. Här får du tips på hur du kommer igång.
- Fundera på vad du tycker är gott att äta och se om det är något av detta som är enkelt att odla.
- Tänk över vilken typ av odling du vill bedriva. Om odling ska vara större eller om den kräver mycket skötsel (vattning, ogräsrensning) kräver den mer tid.
- Undersök vad naturen i din närhet odlar åt dig (plocka vild mat).
- Det mesta som vi idag anser vara ogräs är ätligt (förutom just gräs).
- Börja i liten skala, du behöver inte ha egen mark för att odla. Det går bra att börja odla chilli i fönstret eller på balkongen.
- Fråga runt om det finns andra i din närhet (grannar, familj, vänner) som också är intresserade av att odla, det är enklare och roligare att göra det ihop med andra.
- Om du bor i en lägenhet kan du fråga din hyresvärd eller bostadsrättsförening om det finns någon plats som du kan odla på. Det behöver inte innebära att du gräver upp gräsmatta utan du kan ställa pallkragar på gräs eller asfalt.
- Om du vill odla i större skala men saknar mark kan du höra av dig till din kommun eller Svenska kyrkan som båda är stora markägare och fråga om de har mark som du kan få låna eller hyra för att odla mat på.
- Köp in perenna (återkommande) växter och buskar då du inte behöver plantera dessa på nytt nästa år.
- Skaffa en bokashi eller kompost för att ta tillvara på ditt matavfall och göra ny näringsrik jord av den.
Historisk krismat
Fram till 1970-talet hade vi en väldigt hög självhushållningsgrad i Sverige på det mesta. Detta gällde även mat. Men Sverige har under lång tid handlat livsmedel med andra länder.
Sverige hade sin första ransonering under åren 1916-1920 i samband med första världskriget.
På 1940-talet fanns det ungefär en halv miljon gårdar i Sverige. De flesta var småskaliga och använde sig inte av traktorer. Dessa gårdar betydde mycket under andra världskriget när Sverige inte kunde importera olja som drivmedel. Det var även svårt att importera livsmedel.
Under andra världskriget infördes det ett ransoneringssystem för att maten skulle räcka till alla. Det ändrades under kriget vilka varor som ransonerades samt hur stor ranson av olika varor som alla fick. Grunden i ransoneringen var att alla skulle ha råd med mat. Mellan 1939-1951 ransonerades tidvis följande livsmedel: kaffe, te, socker, kött, mjöl, bröd, ägg, kakao, ost, sirap, risgryn, matfett, havregryn, korngryn, mandel, kryddor, makaroner, torkad frukt, ärtor, grädde, potatismjöl, bönor, salt.
Det var heller inte tillåtet att jaga fritt i skogen, 1941 infördes ransonering av älgkött. Jägaren som skjutit älgen fick själv behålla 25 %.
Det utkom ransoneringskokböcker och substitut för de varorna som ransonerades. Från statens sida promotades vegetarisk kost då kött var en bristvara.
Det rådde brist på protein och fett. Barn och frivilliga fick hjälpa till på bondgårdarna samt med att plocka ätliga vilda växter.
Det hävdas ibland att svenskarna aldrig varit så friska som under ransoneringen. Mer rörelse, mindre och nyttigare mat gjorde säkert många gott. Men ransoneringstiden var så klart en tuff tid för många.
I USA utvecklades det under både första och andra världskriget något som kallades för Victory gardens. Det innebar att alla som hade tillgång till en lite bit mark, både i staden och på landet skulle odla mat. Detta för att höja den amerikanska självförsörjningsgraden på livsmedel och klara av att vinna kriget. Även i Sverige rekommenderades det att odla mer mat även på mindre ytor.
Källor: Beredskapsmuseets Kristidskokbok, Jordad
Andra resurser
Här hittar du fler resurser som hjälper dig att stärka din hemberedskap.
