Kvinnor, jämställdhet och förebilder

Hur bygger man ett starkare försvar? Genom att ta vara på hela samhällets kompetens — kärnan i arbetet med kvinnor, fred och säkerhet. Charlotte Isaksson, jämställdhetsrådgivare vid Försvarsstaben, har varit med sedan starten av Försvarsmaktens arbete med kvinnor, fred och säkerhetsagendan. Charlotte visar på varför jämställdhet inte är en sidofråga, utan en del av försvarsförmågan. 

År 2000 antog FN:s säkerhetsråd resolution 1325 som slår fast att kvinnors deltagande är avgörande för att skapa hållbar fred och säkerhet. Men vad betyder det i praktiken, mitt i en konflikt? Caroline Cordshagen och Monica Larsson berättar om hur det var att omsätta FN:s resolution 1325 i verkligheten.

Kim-Lena Ekvall Svedenblad, personaldirektör Försvarsmakten, berättar om bredden av yrkesroller för civilanställda och varför jämställdhet handlar om mer än siffror. Hon lyfter vikten av att kunna rekrytera från hela befolkningen och varför fler kvinnor i Försvarsmakten handlar om folkförankring och legitimitet för en organisation som ska försvara alla. 

Sverige var ett av de första länderna att 2006 anta en nationell handlingsplan för FN:s resolution om kvinnor, fred och säkerhet. Kvinna till Kvinna, IKFF och Operation 1325 har jämfört nuvarande (gäller för 2024 - 2028) och tidigare handlingsplaner och ser till exempel att en del formuleringar har blivit vagare. Något som skulle kunna riskera att frågorna inte prioriteras. 

Överste Pernille Undén, flottiljchef Upplands flygflottilj F16, berättar om sina erfarenheter av att som kvinna arbeta i en mansdominerad miljö. För Pernille är det viktigt att vara en förebild för unga kvinnor och visa på att det går att göra karriär inom Försvarsmakten. Efter över 30 år i tjänst har hon ett och annat tips att dela med sig av. 

Mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Så lyder det sjätte jämställdhetspolitiska delmålet. BRÅ och Jämställdhetsmyndigheten har tillsammans tagit fram ett metodstöd för att kartlägga några av de brottstyper som främst drabbar kvinnor och som tenderar att förbises i lokalt brottsförebyggande arbete. Lina Lundborg och Carl Gynne berättar hur metodstödet är tänkt att ge stöd till praktiker för att kartlägga brottstyperna.

Elin har drömt om att få göra värnplikten sedan hon var liten. Med mönstringen avklarad är hon ett steg närmare. Det var nervöst att mönstra just för att hon så gärna ville klara den. Alla momenten gick bra och i det här avsnittet berättar Elin om sin upplevelse under mönstringen och varför hon vill göra värnplikten som gruppchef.

Innan årets slut 2020, har förmodligen 10 000 kvinnor anmält att de blivit misshandlad av en närstående och mellan 15-20 kvinnor kommer att ha mördats av en närstående. Inom Stockholmspolisen identifierade man att våld i nära relationer inte hade samma fokus som annan grov brottslighet som till exempel skjutningar. För att minska våldet, öka tryggheten och lagföra förövare startades Initiativ Gryning. 

Lottan Matilda ville göra värnplikten för att få en paus från studierna och utveckla sig själv. Under värnplikten tillbringar man hela dygnet tillsammans med sina kamrater. Det kan vara väldigt ovant för många. Matilda upplevde inte det som ett problem för alla var väldigt hänsynsfulla och i duschrummet fanns det duschdraperier. 

Gabriela Elroy är ansvarig för FBA:s program för kvinnor, jämställdhet och unga. Hon har länge jobbat med jämställdhetsintegrering och sett att arbetet har fokuserat på kvinnor, men vi kan inte jobba med kvinnor i isolation enbart. Gabriela argumenterar för att vi i vardagen måste analysera vad vi vill göra för att systematiskt arbeta med att med små steg skapa förändring för att minska ojämställdheten.

FNs resolution 1325 antogs för 20 år sedan. Utrikesminister Ann Linde berättar om varför det är viktigt att kvinnor är med i fredsprocesser. Att kvinnor finns med i fredsprocesserna är viktigt för att freden blir hållbarare men också för att frågor som till exempel användandet av sexuellt våld som vapen inte ska glömmas bort. 

Marika Griehsel är frilansjournalist som under åren har bevakat många krig och konflikter. Ett mönster hon sett är det sexuella våld som framförallt flickor och kvinnor utsätts för som en taktik för att slå sönder ett samhälle. Det är inget nytt fenomen utan har pågått i många många år. Marika berättar om möten med utsatta kvinnor.

Det var under värnplikten som Tanja Wirholm bestämde sig för att engagera sig i Svenska Lottakåren. Det blev starten på en häftig resa som bland annat inneburit att utveckla Mpower, leda ungdomsrådet, inspirera och stärka andra unga tjejer som instruktör och att ta ansvar för hela organisationens utveckling som ledamot i överstyrelsen.

Vad är det som gör att kvinnor väljer att ansluta sig till organisationer så som IS? Louisa Tarras-Wahlberg från tankesmedjan SäkerhetsTanken har studerat IS propaganda och identifierat sju löften som IS lockar just kvinnor med. Det rör sig om grundläggande behov som att vara delaktig, att bidra till något större, ett systerskap och ett äventyr. 

Jämställdhet i försvaret handlar inte om symbolfrågor. Det handlar om förmåga, kompetensförsörjning och om att skapa de bästa förutsättningarna för att lösa uppdraget. I det här avsnittet fortsätter samtalet med Charlotte Isaksson om arbetet med kvinnor, fred och säkerhet i Försvarsmakten och om hennes bild av de kommande 25 åren. Hur bygger vi ett försvar där både kvinnor och män vill stanna, utvecklas och bidra med sina kompetenser? 

Jämställdhet handlar om att kvinnor och män ska ha samma makt att besluta om hur samhället ska vara och samma makt att styra över sitt eget liv. Lottapodden träffade Gertrud Åström, som jobbat med jämställdhetsfrågor sedan 70-talet, på Forum Jämställdhet för ett samtal om hur det står till med jämställdhetsarbetet. 

Vad får en tvåbarnsmamma att dra på sig uniformen och bli Hemvärnssoldat? I det här avsnittet möter du Edith Rudström som delar med sig av sin resa – från värnplikten till dagens engagemang som plutonchef i Hemvärnet. Edith berättar om modet att göra värnplikten trots att få andra tjejer gjorde den och hur hon efter flera års uppehåll hittade tillbaka till det militära livet. 

Maria Eriksson Baaz, Försvarshögskolan, forskar på våld mot civila i konflikter och tittar på relationen mellan våld och sexuell våld och om olika förklaringar kan appliceras på både våld och sexuellt våld. Maria lyfter att det är viktigt att förstå logiken bakom våldet och de variationer som finns för att kunna skapa förändring. 

Lisa Bjurwald, journalist och författare, har mött Ukrainska kvinnor som berättar om sin utsatthet men också sitt starka motstånd. Även i Rysslands krig i Ukraina används våldtäkt och andra sexuella övergrepp som ett verktyg för att skapa rädsla och paralysera samhällen. Även kvinnor som gjort det svåra valet att fly landet kämpar på sitt sätt för att hjälpa sitt land.

Med hjälp av dagböcker, memoarer och möten har författaren Anna Larsdotter kunnat skildra 20 kvinnors pliktkänsla och patriotism under andra världskriget. Vi får bland andra möta en prickskytt i röda armen, en motståndskvinna i Danmark, en officer i brittiska luftvärnet och en signallotta på försvarsstaben i Sverige. 

Hösten 2017 släpptes i Sverige 70 metoo-upprop av kvinnor från olika branscher som hade över 100 000 underskrifter. Det var en möjlighet för kvinnor att våga berätta och lyfta fram sina historier som många burit på väldigt länge. Till skillnad från andra länder lade uppropen i Sverige på fokus på händelserna för att visa på ett strukturellt problem. Men skedde det någon förändring?

Konteramiral Ewa Skoog Haslum känner sig trygg med verksamheten efter 33 års erfarenhet i marinen. Hon är del av en grupp kvinnor som den senaste tiden klivit upp på höga chefsposter inom Försvarsmakten. Ewa är tydlig med att fler kvinnor behövs för att Försvarsmakten  och uppmanar tjejer att göra värnplikten om de får möjlighet. Med sina många år i Försvarsmakten hoppas hon att hon kan tjäna som förebild.

FN:s säkerhetsrådsresolution 1325 fyller 20 år i år. Petra Tötterman Andorff, generalsekreterare på Kvinna till Kvinna, berättar med utgångspunkt utifrån rapporten 'A Right Not A Gift' hur resolutionen har påverkat kvinnors delaktighet i fredsbyggande och fredsprocesser. 

Lottan Agnes Åberg muckade efter att ha genomfört värnplikten vid Amfibieregementet i Berga utanför Stockholm. Till hösten börjar hon en anställning som ledningssoldat. Att göra värnplikten var ett beslut som växte fram i och med Agnes engagemang som lotta. Innan inryck var Agnes nervös och tivlade på sin egen förmåga men upptäckte att hon och de andra rekryterna hela tiden fick den utbildning de behövde för att klara de utmaningar de ställdes för.

För Hanna Karpmyr är det viktigt att ha ett engagemang för samhället och själv har hon valt att bli stabsassistent i Stabspoolen. Hanna har tillsammans med ett gäng kvinnor startat upp Uppsala lottakår igen och ser fram emot att tillsammans med medlemmarna bygga uppverksamheten i kåren. För Hanna är Lottakåren en arena för att träffa fler kvinnor med samma driv och kraft som henne själv.

Petra Malm trivdes bra när hon gjorde lumpen och blev inspirerad av de officerare som utbildade henne. Hon utbildade sig själv till officer och sökte sig efter ett tag vidare till K3. Hon blev den första kvinnliga operatören i Försvarsmaktens specialförband SOG, den första kvinnan som genomförde Örnmarschen. Noggranna förberedelser och ett tydligt mål gjorde att hon klarade testerna. Som kvinna var hon också en stor tillgång för att förbandet under utlandstjänstgöring skulle kunna nå hela befolkningen.

Elisabeth Schimann är lotta, jobbar som polis och har ett stort engagemang i försvaret. I Lottapodden på internationella kvinnodagen pratar vi om vad det har betytt att #metoo-kampanjen fått så stor spridning. Det handlar om vikten av att kvinnor vågade träda fram och bryta tysthetsnormen och det starka stöd kvinnor gav varandra. Vi pratar också om vad vi har kvar att göra för att kvinnor ska ha lika möjligheter som män.

Clara Toll är en av alla kvinnor som gjort militär grundutbildning. För att förbereda sig själv och också lyfta fram att kvinnor verkligen jobbar i Försvarsmakten startade hon instagramkontot Militärkvinnor. Det och facebookgruppen har utvecklas till en mötesplats där kvinnor som undrar hur det är att göra militär grundutbildning och att jobba i Försvarsmakten har möjlighet att få svar på sina frågor. 

Hur får man ihop familjeliv och karriär när båda är officerare – och vad händer när Försvarsmaktens krav krockar med livet hemma? Frida Linehagen, forskare vid Försvarshögskolan, har intervjuat officerare som lever med en partner som också är officer och undersökt vad som krävs för att två militära karriärer och ett familjeliv ska fungera samtidigt. Forskningen visar att relationerna ofta är starka och att paren har stor förståelse för varandras uppdrag. Men den visar också på ett omfattande osynligt arbete hemma

Lottapoddens Maria Öst samtalar med Jehna Al-Moushahidi om kvinnor och barns utsatthet på flykt. Jehna jobbar för Global Human Right Defence, en organisation som arbetar med att stärka respekten för mänskliga rättigheter. Hur ser verkligheten i ett flyktingläger ut för kvinnorna och vad görs för att förbättra situationen. 

Mariam Bjarnesen, Försvarshögskolan, har djupintervjuat kvinnliga kadetter om hur det är att vara ung och kvinna i Försvarsmakten. Hon ser att kadetterna idag kommer in med en medvetenhet om att de är strategiskt prioriterade eftersom Försvarsmakten aktivt prioriterar att nå kvinnor både kopplat till värnplikten men också officersyrket. 

Den svenska självbilden är att vi är ett jämställt land. Men hur väl stämmer den bilden? Susannah Sjöberg, Sveriges Kvinnoorganisationer, beskriver de förändringar som den svenska kvinnorörelsen åstadkommit genom att kvinnor organiserat sig men belyser också att det idag finns ett ökat motstånd mot jämställdhetsarbetet. Kvinnor behöver fortsätta samlas för att driva frågor som är viktiga.

Ingrid Rune var en av alla kvinnor som bidrog till vårt försvar under beredskapsåren som frivillig luftbevakare. Det var äventyret och samhällsengagemanget som gjorde att Ingrid tog chansen. Cecilia Ohlén, reporter vid P4 Dokumentär på Sveriges Radio, berättar Ingrids historia under tiden vid finska gränsen. Efter utbildning, som innebar vapenträning, börjar Ingrid sin tjänst och kommer även med tiden att bevaka stationer där de tyska tågen passerar.

Kvinnor inom räddningstjänsten berättade om diskriminering och sexuella trakasserier i #metoo-uppropet #larmetgår i november 2017. Det blev ett uppvaknande för många och sedan dess har arbetet med att förändra kulturen strävat på. Anna Sahlberg är strateg på Räddsam VG och för henne är det en överlevnadsfråga att fler kvinnor och personer med annan bakgrund söker sig till räddningstjänsten.

Emma Nordwall är en av få kvinnor på positionen som förbundsdirektör inom räddningstjänsten. Det är få kvinnor anställda även som brandman och Emma ser ett stort behov av att fler kvinnor kommer in för att möjliggöra en bättre representation i mötena med kommuninvånarna. Emma menar att det har skett förändringar efter #larmetgår som var räddningstjänstens upprop under #metoo. 

Generalmajor Lena Hallin är chef för den militära underrättelse- och säkerhetstjänsten, Must. Lena hoppas att det ska visa att det finns alla möjligheter att utvecklas i Försvarsmakten, både som chef men också på andra sätt. Försvarsmakten ska försvara hela Sverige och då behöver det finnas representation även inom myndigheten menar Lena.

I en än så länge mansdominerad struktur är överste Malin Persson, flottiljchef Skaraborgs flygflottilj F7. Under Malins karriär har det varit viktigt för henne med kvinnliga förebilder och är glad över att kunna vara en förebild för andra kvinnor, just nu speciellt för de rekryter som gör värnplikten på F7. För Malin är det en självklarhet att kvinnor ska vara en del av Försvarsmakten. 

På uppdrag av regeringen driver Folke Bernadotteakademin ett kvinnligt fredsmedlarnätverk som ska kunna bidra till fredsprocesser runt om i världen. Margareta Wahlström, ordförande för Svenska Röda Korset, är en av de erfarna kvinnor som ingår i nätverket. I Lottapodden berättar hon om nätverket, dess uppgift och varför hon valt att engagera sig i det. Nätverket stödjer kvinnor att se hur de kan bli en del av fredsprocessen.

Annika Lindroth, polismästare i region Stockholm, berättar hur arbetet med jämställdhet ser. En internrevision tittade på kulturen inom myndigheten och fann att det finns positiv kultur men även negativ kultur som påverkar beslut och ledning negativt. För en myndighet som är demokratins yttersta försvarare behöver så klart verksamheten ha en kultur som är inkluderande.

Malpuri Groth, projektledare Rösträtt, berättar om Sveriges Kvinnolobbys projekt för att öka valdeltagandet hos utrikes födda kvinnor och ta tillvara deras samhällsengagemang. 110 ambassadörer utbildades i bland annat demokratifrågor och vikten av att rösta. De tog kunskapen vidare till sina redan etablerade sammanhang där de stärkte andra kvinnor i deras engagemang och att de genom att rösta kunde påverka. Projektet ville inte enbart öka valdeltagandet, vilket de gjorde, utan även stärka den demokratiska delaktigheten.

Emma Blomdahl berättar om hur hon bearbetat den våldtäkt hon utsatts för men också om hur vi ser på vad som är en våldtäkt och vad vi alla kan göra för att förändra strukturer och därmed förhindra sexuella övergrepp. 2016 utsågs Emma tillsammans med Julia Östfeldt till Årets medmänniskor för sitt arbete med föreningen Tillsammans som sprider kunskap om sexuellt våld.

Fia Sundevall, doktor i ekonomisk historia vid Stockholms Universitet, tar oss med på en historieresa om hur kvinnor får tillgång till fler och fler befattningar i Försvarsmakten. Det är en historia om framflyttandet av gränser och förändringar av normer kring kvinnans roll i försvaret av Sverige.